Dagens PS

Kina kör bokstavligen över Europa – miljontals jobb kan försvinna i ”Kina-chock 2.0”

Kina storsatsar på en rad fronter, bland annat med shoppingappen Temu.
Kina storsatsar på en rad fronter, bland annat med shoppingappen Temu. (Foto: TT)

Kina har satt foten på gaspedalen, och det gäller inte enbart inom elbilssegmentet. Jätten i öst konkurrerar nu direkt med Europa inom en rad områden – vilket gör livet tuffare för miljontals europeiska anställda – som kan bli av med jobbet inom kort.

Det har redan pratats om att 300 000 tillverkningsjobb inom EU kan försvinna i år när Kina gasar på.

EU försöker dämpa fallet så gott det går genom att hota med tullar – likande de som Trump tidigare har infört mot Kina – i ett försök att minska sitt rekordstora handelsunderskott med den asiatiska jätten.

300 000 jobb inom tillverkning kan gå förlorade redan 2026 om inte EU sätter ner foten mot Kina, menar industrin som nu protesterar i Bryssel.
300 000 jobb inom tillverkning kan gå förlorade redan 2026 om inte EU sätter ner foten mot Kina, menar industrin som nu protesterar i Bryssel. (Foto: Martin Meissner /AP-TT)

Det i sin tur har fått Kina att se rött – som hotar med med motreaktioner – som kommer landa i egna tullar.

Kina utmanar väst på en rad fronter

Kinas växande industriella styrka har blivit en av Europas största ekonomiska utmaningar. Det handlar inte längre främst om billiga kläder, leksaker och konsumentelektronik. Kinesiska företag konkurrerar i dag inom områden där europeiska tillverkare länge varit världsledande: bilar, maskiner, kemi, batterier och avancerad industriutrustning, berättar danska Børsen.

Europeiska centralbanken, ECB, varnar för att konkurrensen slår mycket olika mellan Europas länder. Särskilt utsatta är ekonomier med stor tillverkningsindustri och omfattande produktion av maskiner och transportutrustning. Tyskland och flera centraleuropeiska länder befinner sig därför i riskzonen.

Kina har alltså inte bara tagit över marknaden när det gäller elbilar och batterier utan satsar på bred front på att bli världsledande inom många områden.

”Kina-chock 2.0”

Den nya utvecklingen beskrivs som ”Kina-chock 2.0”.

”Vissa säger att en andra Kina-chock hägrar vid horisonten. Men den är redan här”, uppgav EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i början av september, och det bådar därmed inte gott för miljontals europeiska arbetare som snart kan stå utan arbete när de konkurreras ut.

Under 2025 importerade EU varor från Kina för omkring 571 miljarder euro. EU handelsunderskott gentemot Kina uppgick till cirka 360 miljarder euro.

De sektorer som är särskilt exponerade för ökande kinesisk import sysselsatte omkring 29 miljoner människor i euroområdet 2024. Det betyder inte att 29 miljoner jobb väntas försvinna, men siffran visar omfattningen av de branscher som möter ett växande konkurrenstryck.

Importen från Kina ökar snabbt

Sedan 2019 har euroområdets import från Kina exempelvis ökat med omkring 150 procent inom fordonssektorn och 140 procent inom kemisektorn. Även importen av elektrisk utrustning har vuxit kraftigt.

Problemet för Europa kommer dessutom från två håll. Samtidigt som Kina säljer mer till Europa har landet blivit mindre beroende av europeiska industriprodukter. ECB konstaterar att EU:s export till Kina har minskat tydligt sedan 2019, särskilt för Tyskland.

Omkring 250 000 industrijobb har försvunnit i Tyskland sedan 2019. Bilindustrin stod för cirka 51 000 förlorade arbetstillfällen enbart mellan 2024 och 2025.

Även stålindustrin pressas. Europeisk stålproduktion befinner sig nära historiskt låga nivåer samtidigt som företagen brottas med höga energipriser, amerikanska tullar och ett stort kinesiskt utbud.

Läs även:

Trumfkortet: Här är Kina beroende av Europa. Dagens PS

EU satsar över 100 miljarder – ska minska AI-gapet till USA och Kina. Dagens PS

Mest lästa i kategorin

Teknik kring kärnvapen kan finansieras via illegal finansiell verksamhet och kryptovalutor. Även Sverige kan drabbas, är varningen.
Världen

"Sverige måste vara på sin vakt": Varnar kring kryptovalutor och kärnvapen

01 okt. 2026