Efter flera hajattacker på kort tid i Australien höjer forskare ett varningens finger. Klimatförändringar kan öka risken för kustnära konfrontationer.
Hajattackerna som väckte skräcken – här är forskarnas förklaring
Roland Klinga
Uppdaterad: 04 feb. 2026Publicerad: 04 feb. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Fyra oprovocerade hajattacker på bara 48 timmar längs Australiens östkust väckte i januari stor uppmärksamhet och stark oro. Nu varnar forskare för att ett varmare och blötare klimat kan bidra till att risken för hajbett ökar, särskilt nära kusten, berättar Euronews.
Den 18 januari skadades en 12-årig pojke svårt efter en attack i Sydney Harbour. Han fördes till sjukhus med kritiska skador och avled senare. Dagen därpå fick en elvaåring sin surfbräda förstörd av en haj vid Dee Why Beach.
Samma dag attackerades en man i den närliggande förorten Manly. Den 20 januari skadades ytterligare en surfare i bröstet efter en hajattack omkring 30 mil norr om Sydney.
Krav på jakt
Händelserna har lett till krav på hajjakt och återuppväckt seglivade myter om hajar som blodtörstiga rovdjur. Men enligt forskare riskerar den bilden att skymma de verkliga orsakerna bakom attackerna.
Läs mer: Forskarnas upptäckt: Hajarna förändras (Dagens PS)
”Medierna rapporterar ofta alla hajincidenter som en enda berättelse om fara, trots att det finns över 180 hajarter i Australien med helt olika beteenden och livsmiljöer”, skriver Nicholas Ray, forskare i vithajars populationsdynamik vid Nottingham Trent University, i ett nyligen publicerat blogginlägg.
Analyser av den senaste vågen av attacker visar att många inträffade mycket nära land, särskilt vid flodmynningar och i områden kring Sydney Harbour efter kraftiga regn.
När temperaturen stiger kan atmosfären hålla mer fukt, vilket ökar risken för intensiva regn och översvämningar. Det påverkar salthalt, temperatur och sikten i kustnära ekosystem.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Drar sig närmare kusten
Tjurhajar, som var den art som låg bakom flera av attackerna i januari, lockas till översvämmade områden eftersom deras bytesdjur drivs dit.
”Forskning från östra Australien visar att tjurhajar kan vistas under längre perioder i exempelvis Sydney Harbour under varmare månader, samtidigt som vattentemperaturen stiger och inflödet av sötvatten ökar, säger Nicholas Ray.
Läs mer: Jättehajarna som legat gömda i världens största grotta (Dagens PS)
Även vithajar påverkas av klimatförändringar. Studier visar att deras rörelsemönster är tätt kopplade till tillgången på bytesdjur och till havsförhållanden som temperaturgränser i vattnet.
Ray avfärdar samtidigt uppfattningen att hajar medvetet jagar människor. De flesta hajbett klassas som misstag eller så kallat ”utforskande beteende”. Det eftersom hajar i första hand orienterar sig med hjälp av vibrationer och elektriska signaler och inte synen.
Måste förstå klimatet
”Hajbett är resultatet av komplexa samspel mellan klimatförändringar, ekosystemens dynamik och mänskligt beteende, säger Nicholas Ray.
Han fortsätter:
ANNONS
”Om vi fortsätter att tolka varje hajbett som ett bevis på att hajar ”vänder sig mot oss” missar vi de viktiga frågorna om vilka miljöförhållanden som rådde, hur har vi förändrat kustområdena och hur kan vi minska riskerna utan att demonisera vilda djur?”, säger han
Enligt forskaren handlar framtidens säkerhet i havet därför mindre om jakt på hajar och mer om att förstå hur ett förändrat klimat påverkar samspelet mellan människa och natur.
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Roland Klinga
Jag har jobbat över trettio år som journalist. Mest med ekonomi- och arbetsmarknadsjournalistik. Men också med grävande journalistik och politik. Jag är väldigt sportintresserad och håller Västerås SK högt. Dessutom är jag en flitig musiksamlare. Har över 7000 skivor.
Roland Klinga
Jag har jobbat över trettio år som journalist. Mest med ekonomi- och arbetsmarknadsjournalistik. Men också med grävande journalistik och politik. Jag är väldigt sportintresserad och håller Västerås SK högt. Dessutom är jag en flitig musiksamlare. Har över 7000 skivor.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS