Regeringen behöver ta större ansvar för vår beredskap, menar forskare. Annars riskerar krisberedskapen att bli ineffektiv.
Forskare: Därför fungerar inte vår beredskap
En fristående forskargrupp, knuten till forskningsinstitutet SNS beredskapskommission, konstaterar att när Sverige rustar upp totalförsvaret är resurserna stora men styrningen otydlig.
Deras slutsats är att regeringen behöver ta större ansvar för krisberedskapen. Annars riskerar den att bli ineffektiv och få för dålig förankring.
Tydligare prioriteringar, klarare ansvarsfördelning och bättre analysverktyg. Det krävs för att vår beredskap ska bli effektiv, menar forskargruppen som vill se en politisk samordning av Sveriges arbete med EU:s nya beredskapsunion.
Får du en plats i ett skyddsrum? Grattis! Dagens PS
”Oklart vem som ansvarar för vad”
Alla är överens om att Sverige står inför en omfattande upprustning av totalförsvaret.
Men trots stora satsningar är det fortfarande oklart vem som ansvarar för vad och hur prioriteringarna mellan olika beredskapsåtgärder ska göras, påpekar forskarna.
”Den viktigaste slutsatsen vi når är att en effektiv beredskapsuppbyggnad kräver en starkare politisk styrning från regering och regeringskansliet, det vill säga både från de politiskt ansvariga statsråden och från det förvaltningsorgan som bereder besluten”, säger Lars Hultkrantz, professor emeritus i nationalekonomi och ordförande för forskargruppen.
”Det handlar om att skapa riktning och göra prioriteringar, men också om möjligheten till demokratiskt ansvarsutkrävande.”
2 000 svenska chefer utbildas för krig. Dagens PS
Bör kopieras för beredskapen
Inom infrastruktur, miljö och läkemedel har Sverige system för konsekvensanalyser med manualer hos myndigheter som Naturvårdsverket och särskilt Trafikverket.
Det är en logik som bör överföras till krisberedskapen, menar forskargruppen.
När EU nu bygger en beredskapsunion bör arbetet ledas på nationell politisk nivå.
”Det finns en risk att ansvaret för prioriteringarna hamnar mellan stolar eller delas av alltför många. När det är oklart vem som har det yttersta ansvaret undergrävs både effektiviteten och den demokratiska legitimiteten”, understryker Lars Hultkrantz.
Beredskap kräver prioriteringar under osäkerhet. I stället för att försöka förutse alla hot bör beslutsfattare sätta en målnivå för resiliens, förmågan att stå emot och återhämta sig från störningar, och välja den mest kostnadseffektiva kombinationen av åtgärder som når dit.
Här tränar svenska direktörer för krig. Dagens PS
”Köper tid och handlingsförmåga”
På så sätt kan kriser hanteras även när hoten inte går att förutse i förväg.
”Det motiverar att vissa dyra och sällan använda resurser ändå kan vara samhällsekonomiskt försvarbara, eftersom de köper tid och handlingsförmåga i lägen där alternativkostnaden annars är enorm”, menar Lars Hultkrantz.
Forskarna fokuserar också på att det – mellan kommunal och central nivå – i dag finns flera lager.
Det gäller 21 regioner med valda fullmäktige, 21 statliga styrda länsstyrelsen och sedan 2022 sex civilområden.
Det kan skapa osäkerhet kring samordning, kontroll och demokratiskt ansvarsutkrävande, menar forskarna.
Statens beredskapsbröd – här är receptet. Dagens PS
Måste prioritera bättre
Bland de viktigaste slutsatserna i SNS-rapporten är att prioritering är oundviklig.
”Resurserna är begränsade och beredskap måste bygga på samhällsekonomiska avvägningar – inte på enskilda scenarier eller den senaste krisen”, skriver man.
Lika klart är att dagens styrning är otydlig.
”Ansvar, nivåer och samverkan – särskilt mellan stat, regioner och näringsliv – är inte tillräckligt klargjorda, vilket riskerar att försvåra uppbyggnaden”, är en slutsats i rapporten.
