En sanslös beräkningsmetod och slappa myndigheter. Det har gett elnätsbolagen rätt att plocka svenska konsumenter på 102 miljarder extra.
Dina elnätsavgifter: De får ta 102 miljarder extra betalt
De svenska elnätsbolagen beskrivs ofta som ”naturliga monopol”. De regleras genom så kallad intäktsramar.
Det innebär att Energimarknadsinspektionen i förväg bestämmer hur stora inkomster ett elnätsföretag får ha under en viss tillsynsperiod.
Regleringen ska säkra skäliga priser för kunderna och samtidigt ge elnätsföretagen kostnadstäckning och en rimlig avkastning på de investeringar som behövs för att driva och utveckla elnäten.
Elnät försenar svensk 50-miljarderssatsning. Dagens PS
Orimlig beräkningsgrund
Elnätsföretagen har betydande frihet att själva bestämma sina nätavgifter, under förutsättning att intäkterna inte överstiger den intäktsram man fått sig tilldelad.
Så långt tycker säkert de flesta att systemet är rimligt – men sedan kommer vi till beräkningsgrunderna.
Intäktsramarna fastställs utifrån en värdering av elnätsföretagens anläggningar. Men det fina i kråksången – ur företagens synvinkel – är att man inte utgår från de kostnader företagen faktiskt har för sin anläggning.
I stället beräknar man nivåerna utifrån ett så kallat ”nuanskaffningsvärde”.
Dubbelt så högt elpris i sommar – ”högsta sedan 2022”. Dagens PS
Tar betalt för att bygga nytt – varje år
Ett sådant värde är alltså den uppskattade kostnaden för att skaffa en befintlig tillgång ny i dag och inkluderar material, arbete, projektering, maskiner med mera.
”Nuanskaffningsvärde” är alltså vad det skulle kosta elnätsföretagen att bygga upp sina anläggningar på nytt i dag, inte vad det kostar att faktiskt driva dem.
Med det här systemet får alltså elnätsföretagen rätt att hela tiden ta betalt utifrån vad det skulle kosta dem att ständigt bygga upp sina anläggningar.
Eftersom det hela tiden blir dyrare att bygga nytt, får elnätsföretagen hela tiden utökade intäktsramar, eftersom de bygger på vad det faktiskt skulle kosta att göra det, vilket ingen gör.
Krisen: Ryssland begär bensin från Kazakstan. Dagens PS
Får betala mer än vad vi borde
De intäktsramar som påverkar vilka högsta avgifter elnätsföretagen kan ta ut har ökat kraftigt. Konkurrensverkets pågående granskning visar att detta riskerar leda till att kunderna får betala högre elnätsavgifter än de borde.
Hur mycket pengar det handlar? En gigantisk summa. Inför den nuvarande tillsynsperioden, 2024-2027, ökade de totala intäktsramarna med mer än 100 miljarder kronor, från 168 till 270 miljarder.
Elnätsföretagen fick alltså rätt att ta ut 102 miljarder kronor mer av sina kunder – oberoende av om deras kostnader ökade eller ej.
Ny het debatt: ”Svalka är en klassfråga”. Dagens PS
Erkänner: Tog så mycket som möjligt
Nätavgifterna har, som ett brev på posten, också under flera år stigit betydligt mer än andra priser. Nu reagerar Konkurrensverket.
”Intäktsramarna som gäller fram till 2027 kan ge elnätsföretagen utrymme att ta ut omotiverat höga elnätsavgifter. Ur ett konkurrensperspektiv ser vi att det kan vara problematiskt”, säger Konkurrensverkets generaldirektör Marie Östman.
I de möten som Konkurrensverket har haft med elnätsföretag har vissa av dem erkänt att deras prissättning i huvudsak utgår från det tak som intäktsramen tillåter, det vill säga att de ser till att ta så mycket betalt som de kan oberoende av kostnader.
Betalade sina räkningar för sent – 4 167 gånger. Dagens PS
Plockade ut 20 miljarder
Konkurrensverket konstaterar nu att det finns en risk att ”elnätsföretag tar ut avgifter som inte är skäliga och motiverade av faktiska kostnader”.
Energimarknadsinspektionen har tidigare uttalat att den nuvarande regleringen överkompenserar elnätsföretagen och har nyligen i en rapport visat att elnätsföretagen har en stark finansiell ställning.
Bland annat har elnätsföretagen sammantaget lämnat koncernbidrag, alltså en inkomstöverföring till andra företag i samma koncern, om cirka 20 miljarder kronor mellan 2020–2024 – pengar som kommit ur överdebitering av företagens kunder.
