Generation Z är den första generationen som vuxit upp med smarta telefoner, streamingtjänster och möjligheten att beställa hem middag med några knapptryck. De lever i en värld som är rikare än någonsin tidigare. Ändå växer missnöjet med marknadsekonomin snabbt bland unga väljare i västvärlden.
Därför flirtar Generation Z med socialismen – trots att de vuxit upp i kapitalismens guldålder
Från New York till London lockar politiker som vill beskatta de rikaste hårdare, införa hyrestak och ge staten större inflytande över ekonomin allt fler unga väljare. Frågan är varför en generation som vuxit upp i kapitalismens kanske mest framgångsrika epok plötsligt verkar vilja förändra spelreglerna.
Den dyraste starten på vuxenlivet
Generation Z har fått höra samma budskap som tidigare generationer.
Studera. Skaffa ett jobb. Arbeta hårt. Köp en bostad. Bygg ett liv. Problemet är att många upplever att den formeln inte längre fungerar.
I stora delar av västvärlden har bostadspriserna stigit långt snabbare än lönerna. För många unga vuxna känns en egen lägenhet lika avlägsen som en resa till Mars. Samtidigt har inflationen gjort vardagen dyrare och osäkerheten på arbetsmarknaden ökat.
Många unga har utbildat sig längre än sina föräldrar men känner sig ändå ekonomiskt svagare. Det skapar frustration.
Ny rapport: Varje månad försvinnner 16 000 jobb – dessa drabbas värst
AI tar jobben, det står helt klart enligt en Goldman Sachs-rapport. Varje månad försvinner 16 000 jobb i USA, och det är Generation Z som drabbas hårdast.
Från klimatångest till plånboksångest
För några år sedan dominerades den unga generationens politiska engagemang av klimatfrågan. Nu har fokus flyttat.
I dag handlar många samtal om hyror, matpriser, räntor och jobb. Klimatet finns kvar, men den egna ekonomin har blivit mer akut. Det märks även i Sverige.
När Perfect Weekend nyligen skrev om Generation Z:s kärlek till all inclusive-resor var en av de viktigaste förklaringarna behovet av kontroll. Unga resenärer vill veta exakt vad semestern kommer att kosta innan de åker.
Överraskningar är roliga på födelsedagar. Inte på kontoutdrag. Samma logik syns i politiken. När ekonomin känns osäker blir löften om regleringar, pristak och högre bidrag mer lockande.
TikTok-vänstern
Den lever i stället på TikTok, Instagram och Youtube. Budskapet är ofta enkelt: ”Om det finns så mycket pengar i samhället, varför har jag inte råd med en bostad?” Det är en fråga som är lätt att förstå och ännu lättare att dela vidare.
Enligt The Economist bygger den nya rörelsen på tre grundidéer: att ekonomisk tillväxt inte längre kommer vanliga människor till del, att de rikaste kan finansiera stora reformer och att marknaden har fått för stort inflytande över vardagslivet.
Företag ”kan inte anställa” den oanställningsbara generationen
De beskrivs som kräsna, otåliga och svåra att leda. På senare tid har bilden av Generation Z som ett problem på arbetsmarknaden vuxit sig starkare. Men
Upplevelser före ägande
Samtidigt har Generation Z förändrat synen på vad framgång egentligen är. Tidigare generationer drömde om villa, bil och sommarstuga.
Många unga i dag prioriterar i stället resor, restaurangbesök, konserter och upplevelser. Det är lätt att tolka det som en kulturell revolution. Men ekonomin spelar också en roll.
När bostadsmarknaden känns stängd är det enklare att lägga pengar på en weekend i Rom än på en kontantinsats i Solna. Skillnaden mellan val och tvång är dock viktig. Att välja bort ägande är en sak. Att inte ha råd med det är något helt annat.
AI ökar osäkerheten
Ovanpå allt detta kommer AI. Tidigare generationer oroade sig för att fabriker skulle flytta utomlands. Generation Z oroar sig för att deras jobb ska automatiseras innan karriären ens hunnit börja.
Ingen vet exakt hur arbetsmarknaden kommer att se ut om tio år. Den osäkerheten förstärker känslan av att framtiden blivit svårare att planera.
När människor blir osäkra söker de ofta trygghet. Det gäller både i livet och i politiken.
Kapitalismens paradox
Det ironiska är att Generation Z vuxit upp under en period då världen på många sätt blivit rikare, friskare och mer tekniskt avancerad än någonsin tidigare.
Aldrig tidigare har så många människor haft tillgång till utbildning, information och konsumtion. Ändå upplever många unga att de personligen halkar efter.
Det är kapitalismens paradox år 2026. Samhället blir rikare samtidigt som en växande grupp unga känner sig fattigare.
Jakten på nya svar
Det betyder inte att Generation Z vill återuppleva Sovjetunionen eller förstatliga varje företag som tjänar pengar. Men det betyder att allt fler unga ifrågasätter om dagens modell verkligen levererar det den lovar.
När hyran tar halva lönen, bostadsdrömmen känns ouppnåelig och framtidens jobb hotas av AI börjar människor leta efter nya svar. Det är därför den nya vänstervågen växer. Inte för att unga människor blivit mer ideologiska. Utan för att de blivit mer otåliga.
Gen Z drömmer om tidig pension – men verkligheten bromsar
Generation Z vill gå i pension redan i 50-årsåldern, men de ekonomiska förutsättningarna pekar mot ett betydligt längre arbetsliv. En undersökning
