Dagens PS
Perfect Weekend

Generation Z får kritik – men någon glömde att ge dem ett jobb

Generation Z i teorin: digitala proffs. I praktiken: första dagen på jobbet.(Foto: Pixabay)

Det pågår en märklig debatt om unga i arbetslivet. Den låter ungefär så här: Generation Z kan inte bete sig, de kommer för sent och de tror att jobbet är en förlängning av vardagsrummet hemma.

Det är en tacksam berättelse. Enkel, tydlig och lätt att irritera sig på. Problemet är bara att den missar en av görande poäng, som vi skrivit tidigare.

Från sommarjobb till stopp i systemet

Det fanns en tid när vägen in i arbetslivet gick via sommarjobb. Ica, McDonald’s, caféet på hörnet. Inget man skrev hem om – men tillräckligt för att lära sig det mest grundläggande: kom i tid, säg hej, lös problemet.

Den vägen har smalnat av rejält.

I Sverige ligger arbetslösheten kvar på höga nivåer och konkurrensen om enkla jobb är stenhård. Enligt Statistiska centralbyrån och Arbetsförmedlingen är det långt fler sökande än jobb i flera segment som traditionellt varit instegsjobb. Samtidigt vittnar arbetsgivare om att de får hundratals ansökningar till enkla tjänster.

Resultatet: många unga får aldrig den där första träningen.

Vi har byggt bort övningskörningen

Det här ligger helt i linje med det vi tidigare skrivit om Generation Z. Det är en generation som förväntas vara redo direkt. Plugga först, leverera sen.

Men arbetslivet fungerar inte som en tenta, skriver Sanomat. Det är mer som att lära sig köra bil. Man måste göra några dåliga parkeringar innan det sitter.

När unga kliver in i arbetslivet utan att ha haft extrajobb, utan att ha stått i en kassa eller hanterat en stressad kund, då uppstår friktion. Inte för att de är sämre – utan för att de är oerfarna.

Generation Z lämnar kontoret: ”Litar inte på systemet”

En hel generation har börjat söka trygghet på ett oväntat ställe – i osäkerheten.  Det som för bara några år sedan kallades ett ”alternativt

Arbetsgivare vill ha färdiga människor

Samtidigt har arbetsgivarna skruvat upp kraven. Helst ska du kunna jobbet från dag ett. Vara självgående, social, stresstålig och gärna ha erfarenhet av något du aldrig fått chansen att göra.

Det är en ganska avancerad ekvation.

Att då klaga på att unga inte kan arbetslivets koder är lite som att klaga på att någon inte kan simma – efter att ha tömt bassängen.

Kontorslivet lyfts fram som trend av Generation Z.
“Vi söker junior – med erfarenhet.” Arbetsmarknadens motsvarighet till moment 22. (Foto: Canva)

Generation Z och kontrollen

Lägg till en uppväxt där mycket varit mer strukturerat. Skola, fritid, föräldrar. Mindre improvisation, mer planering.

Det skapar inte lata människor. Det skapar ofta försiktiga människor.

Och försiktighet är inget man vinner på i ett serviceyrke en lördagseftermiddag när kön ringlar och någon vill reklamera en trasig brödrost.

Det verkliga problemet är rätt odramatiskt

Det är lockande att göra detta till en moralisk fråga. Att prata om attityder och disciplin.

Men förklaringen är enklare än så.

Färre enkla jobb. Högre konkurrens. Ett system som prioriterar utbildning före praktik. Arbetsgivare som vill ha färdiga kandidater.

Det är inte en generationskris. Det är ett system som slutat ge folk chansen att vara nybörjare.

Och då blir alla lite sämre på att jobba i början. Inte så mystiskt ändå.

Läs även: Generation Z – favoritresmålen i vinter

Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Mest lästa i kategorin