USA:s krig mot Iran är över. Regimen i Teheran är kvar, Kinas ses som segrare och frågan ställs om det var en historisk förlust för USA.
Analytiker: Så vann Kina USA:s krig mot Iran
När Storbritannien förlorade kontrollen över Suez-kanalen under 1950-talet, sågs det i efterhand som en indikator på Storbritanniens internationella nedgång.
Det definierades i mycket som det slutliga tecknet på att man blivit en nation i skuggan av USA:s globala makt.
Nu frågar sig experter om slutet på konflikten mellan Iran och USA är ett ”Suez-ögonblick” för USA.
”Upplevs scenen som kastade en skugga över det brittiska imperiet under Suezkrisen nu för USA i Hormuzsundet?” frågar Sun Degang, chef för Fudan-universitetets Center for Middle Eastern Studies i Shanghai, i en debattartikel i Kinas statliga tidskrift Global Times.
”Sedan slutet av kalla kriget har USA blivit världens ’enda supermakt’”, skriver Sun.
Anklagas för illegal export till Kina. Dagens PS
”Inte så mäktig som man trott”
Men den här gången ”visade sig dock USA:s militära makt inte vara så överväldigande mäktig som Washington hade föreställt sig”, medan frånvaron av viktiga allierade som stöder deras krig är ett tecken på att ”det USA-ledda globala allianssystemet har visat ökande tecken på splittring”, är sammanfattningen.
Regimen i Teheran sitter kvar och det nu avslutade kriget anses i stället ha blottat begränsningarna i USA:s makt, skriver CNN.
Samtidigt anses Kinas eget diplomatiska inflytande ha ökat. Landet har varit värd för en rad utländska ledare under perioden och till och med fått beröm från Donald Trump.
Klarade krisen enkelt
Dessutom har Kina, världens näst största ekonomi, klarat den historiska energikrisen i spåren av kriget bättre än många av sina grannar.
Det har man dels gjort utifrån rikliga, strategiska oljereserver och dels som en följd av att man satsat på grön teknik och elfordon.
Kinas utrikesdepartement välkomnade avtalet mellan USA och Iran med en kommentar om att Kina ”står redo” att spela en aktiv roll för att ”återställa fred och lugn” i Mellanöstern.
Talespersonen Lin Jian pekade på Kinas ”outtröttliga” ansträngningar för att få slut på kriget, bland annat via Xi Jinpings fyra punkter för fred.
Trumps Iran-avtal undertecknat – men kritiken haglar från alla håll. Dagens PS
Trump: ”Jag vill tacka Kina”
”Jag vill tacka Kina, president Xi … han förblev neutral, helt neutral, och jag uppskattar det”, sa Trump vid en G7-presskonferens i Frankrike i onsdags.
Trump underströk att den kinesiske ledaren inte använde sitt lands marina makt för att trotsa den amerikanska blockaden av iranska hamnar.
”De gjorde inte det. President Xi hjälpte mig. Han försökte hjälpa till, och jag tror att han förmodligen hjälpte till att lösa det”, tillade Trump.
I Kina ser man nu hur landet stärkt sin roll globalt på USA:s bekostnad.
Konflikten har påverkat världens uppfattning om Kina och ”avsevärt minskat” USA:s avskräckande kraft när det gäller Taiwan, skriver den politiske kommentatorn Hu Xijin på sociala medier-plattformen Weibo.
Suez-ögonblick? Inte självklart
När USA visar begränsningar i sina vapen- och ammunitionslager och saknar förmåga att bilda en koalition mot en isolerad fiende som Iran, är USA:s påstådda vilja att skydda Taiwan inte mycket värt, är resonemanget.
”Vilket grepp har USA för att övertyga sina allierade i Europa att gå direkt mot Kina för amerikanska intresse”, frågar Hu retoriskt.
Men något ”Suez-ögonblick” för USA i spåren av ett misslyckat Iran-krig är inte självklart, menar de kinesiska analytikerna.
”USA är fortfarande den mäktigaste externa aktören i Mellanöstern. Det som har förändrats är att dess dominans nu kräver betydligt större politiska, militära, ekonomiska och anseendemässiga kostnader”, säger Sun Chenghao, forskare vid Tsinghua Universitys Center for International Security and Strategy i Peking, hos CNN.
