Svenska unga får vänta längre på att flytta hemifrån. Åldern har stigit snabbast i EU sedan 2021, enligt en ny analys. Och bland unga vuxna som bor hos föräldrarna vill nio av tio därifrån.
Sverige tappar förstaplatsen i EU – Finlands unga tar över
Ett eget hem står högt på önskelistan för många unga. Men i Sverige har flytten hemifrån börjat dröja.
Under 2025 låg åldern för att lämna föräldrahemmet på 23,1 år, enligt LF Fastighetsförmedlings nya analys av Eurostats statistik. Sedan 2021 har den stigit med 1,1 år, den största ökningen bland EU-länderna.
I EU som helhet har åldern under samma period sjunkit med 0,3 år.
”Svenska unga har länge flyttat hemifrån tidigt, och det har varit något att vara stolt över. Men bristen på små och prisrimliga bostäder gör vägen till det första egna hemmet allt längre för landets unga”, kommenterar Marcus Svanberg, vd på LF Fastighetsförmedling.
Missa inte: Nu går Chile om Sverige – här är världens bästa och sämsta pension. Dagens PS
Finland har tagit över
Sverige låg 2015 först bland EU-länderna där unga flyttade hemifrån tidigast. Nu ligger Sverige femma, efter Finland, Danmark, Estland och Litauen.
I Finland är åldern 21,3 år. EU-snittet ligger på 26,3 år, och i Kroatien, där unga lämnar föräldrahemmet senast, är åldern 31,5 år.
Svenska unga flyttar alltså fortfarande tidigare än EU-genomsnittet, men utvecklingen sedan 2021 går åt motsatt håll.
Nio av tio vill därifrån
Att unga bor kvar hemma hade inte nödvändigtvis behövt vara ett problem, om inte 90 procent av dem bor där ofrivilligt.
Det visar en undersökning från Hyresgästföreningen.
”I våra största städer, där många av jobben och studieplatserna finns, är situationen som värst. I Stockholm till exempel bor nästan var tredje ung fortfarande hemma. Men Malmö visar att det går att vända trenden”, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgästföreningen.
I Malmö hade andelen hemmaboende minskat från 28 procent 2019 till 15 procent 2025.
Läs även: Fel hos Försäkringskassan – barnfamiljer kan få betala avgift. Dagens PS
Ledigt, men för dyrt
Boverkets bostadsmarknadsenkät visar att ungas möjligheter att hitta en bostad skiljer sig åt mellan kommunerna.
Antalet kommuner som rapporterar underskott på bostadsmarknaden för ungdomar har förvisso minskat för nionde året i rad. Ändå uppger 114 kommuner fortfarande underskott. Bland kommunerna i storstadsregionerna gör omkring 80 procent den bedömningen.
Dessutom hjälper en ledig lägenhet föga om hyran är för hög.
Av kommunerna som uppger underskott för ungdomar anger omkring 70 procent att lediga bostäder är för dyra.
”Det saknas uppenbarligen både små bostäder och en rimlig väg för många att kunna betala en kontantinsats”, säger Marcus Svanberg.
I Boverkets enkät uppger 107 kommuner att de arbetar med någon insats för att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad. För fem år sedan var det ungefär 170.
Läs också: Importstopp i Sverige – då uppstår brist på vanliga livsmedel. E55
