Mark Zuckerberg, Sam Altman och Elon Musk har blivit skurkar i tre av höstens filmer. Ruchir Sharma, ordförande i Rockefeller International, ser det som ett tecken på att en folklig motreaktion mot de stora förmögenheterna kan vara på väg i USA.
Hollywood gör techoligarkerna till skurkar – mitt under AI-boomen

Aaron Sorkins The Social Reckoning, som fick premiär i USA och Sverige den 9 oktober, handlar om visselblåsaren Frances Haugens läcka från Facebook. I filmen spelar Jeremy Strong en Zuckerberg som har ”övergett säkerheten” för tillväxten, som Sorkin uttryckte det för radiobolaget NPR.
En av Zuckerbergs underhuggare skryter där om att Facebook är ”dubbelt så stort som världens största land” och därför inte behöver frukta kongressen.
Andrew Garfield spelar OpenAI-chefen Altman i Luca Guadagninos Artificial, som hade världspremiär i New York den 5 oktober. Altman hyllades tidigare för att han varnade för AI:s risker, men i filmen rycker han på axlarna och säger ”Det var inte jag som uppfann tonårssjälvmorden”.
Alex Gibneys dokumentär Musk följer huvudpersonen från elbilsentreprenör till det Sharma kallar en Maga-megaloman. Gibney sa till nyhetsbyrån Reuters att han vill få medborgare över hela världen att ”börja ta tillbaka makten från de här techoligarkerna som verkar vilja styra världen för egen räkning”.
Skurkrollen kommer mitt i boomen
Hollywood brukar enligt Sharma ge sig på storföretagen efter en krasch, som när it-bubblan sprack 2000 och efter finanskrisen 2008, men den här gången pågår AI-boomen för fullt.
Han skriver i Financial Times att amerikanerna har ett kluvet förhållande till techmiljardärerna och är ”djupt investerade i deras aktier genom pensionssparandet och snabba att ta till sig deras produkter och tjänster, men allt mer fientliga mot dem”.
Hollywood ligger enligt Sharma normalt till vänster om den allmänna opinionen men framstår nu som en del av mittfåran, och det tyder enligt honom på att motreaktionen kan växa.
Hur negativ bilden redan är syns i en undersökning som opinionsinstitutet Verasight gjorde bland 2 000 amerikaner i april. Där hade 52 procent en negativ bild av Zuckerberg och 24 procent en positiv, och för Musk var siffrorna 47 och 34 procent.
Samma krets som Biden varnade för
Sharma förklarar fientligheten med att miljardärerna länge odlade bilden av sig själva som oberoende tänkare och liberala idealister, men i dag ses som opportunistiska monopolister i maskopi med makten i Washington.
Det är den oligarki som Joe Biden varnade för i sitt avskedstal. Som vi skrev i går var Biden för försiktig, eftersom han beskrev något som höll på att ta form, medan oligarkin i dag sitter vid Donald Trumps bord.
I oktober fick Musk USA:s nationella vetenskapsmedalj av Trump, och sedan juli har han skänkt mer än 276 miljoner dollar till grupper som stöder republikanerna i mellanårsvalet.
Inflytandet märktes också när filmerna skulle ut, eftersom techbolagen äger kanalerna där filmer distribueras och marknadsförs. Amazon skulle ge ut Artificial men drog sig ur i juni, några månader efter ett stort samarbetsavtal med OpenAI, och har enligt CNN inte svarat på om avtalet och beslutet hänger ihop.
Youtube, Tiktok och Meta vägrade att publicera annonser för Musk-filmen med hänvisning till politiskt innehåll, och Meta och Youtube ändrade sig efter ett dygn.
Goda och dåliga miljardärer
Närheten till makten är också det som utmärker de dåliga miljardärerna i den modell Sharma i många år har använt för att hitta länder där klyftorna kan leda till oroligheter.
Goda är de som tjänat sina pengar i innovativa branscher som teknik, dåliga de som blivit rika i branscher som fastigheter och gruvor, där företagen oftare har fått inflytande över de regler som ska styra dem. I dagens stämning blir det enligt honom ”allt svårare att hålla kvar techbaronerna på listan över de goda”.
Hans räkning gäller USA:s nästan 1 000 dollarmiljardärer, som tillsammans äger 8 400 miljarder dollar, vilket motsvarar 27 procent av USA:s BNP och omräknat till kronor 12,5 gånger Sveriges BNP.
Eftersom över 40 procent av den förmögenheten finns i goda branscher, nästan allt av det i tekniken, har miljardärerna enligt Sharma hittills kunnat behålla en positiv bild och slippa politiska angrepp.
Själv anser han att det är för tidigt att flytta techmiljardärerna till de dåliga, med tanke på vad AI kan göra för tillväxten. Men gör man det faller de goda miljardärernas andel av den samlade förmögenheten till 2 procent, och i Sharmas rangordning av rika länder efter andelen goda miljardärer halkar USA från fjärde till sextonde plats.
Landet framstår då enligt honom ”mindre som en förebild för välståndsskapande företagande och mer som ett samhälle som är sårbart för en motreaktion mot de ultrarika”.

I Kalifornien, där Hollywood och flera av de största techbolagen har sitt säte, röstar väljarna den 3 november, samma dag som mellanårsvalet, om Proposition 40, en engångsskatt på 5 procent av förmögenheten hos dollarmiljardärer som var bosatta i delstaten den 1 januari i år.
Bernie Sanders har gjort omröstningen till en fråga om oligarkin. ”Är vi dömda att leva i ett oligarkiskt samhälle och tigga om smulor medan vårt ekonomiska och politiska liv styrs av en handfull av de rikaste människorna på jorden?” sa han på ett av ja-sidans möten enligt AP.
Googles medgrundare Sergey Brin, som tillsammans med Larry Page flyttade bolaget T-Rex från Kalifornien till Delaware veckan före brytdatumet, har enligt nyhetssajten Calmatters på egen hand lagt mer än 138 miljoner dollar på kampanjen mot skatten.
I en mätning som Citrin Center vid Berkeley och Politico publicerade i går svarade 46 procent av de sannolika väljarna ja och 43 procent nej.






