Vem får betala om din ombyggnad ställer till problem i huset? En tidigare bostadsrättsordförande vill ge styrelsen större makt över omfattande renoveringar.
Svenskarnas rätt att renovera ifrågasätts – vill göra det lättare att neka
Den lilla toaletten hade tidigare varit en garderob. En nyinflyttad bostadsrättshavare lät bygga om den, men redan ett år senare hade lägenheten bytt ägare. Den nya ägaren ville ändra lösningen igen.
Båda ombyggnaderna slutade med vattenskada. Det berättar Anders Redin, tidigare ordförande i sin bostadsrättsförening på Östermalm, för SvD.
Han tycker att boende självklart ska kunna renovera. Däremot vill han att styrelsen ska få mer att säga till om. Framför allt vill han göra det lättare för styrelsen att neka större ombyggnader, som att flytta köket eller bygga ett nytt badrum.
”Jag tycker att bostadsrättsägaren redan i dag har väldigt stora rättigheter. Till och med kanske lite för stora rättigheter”, säger han.
Missa inte: Hon tröttnade på bankens ränta – sparar 25 000 kronor om året. Dagens PS
Vem betalar för bedömningen?
För styrelsen börjar arbetet redan när ansökan om renovering kommer in.
Ledamöterna är ofta lekmän och sköter uppdraget på fritiden. Ska de bedöma hur en ombyggnad påverkar husets konstruktion kan de behöva anlita en specialist.
Enligt Redin saknas lagstöd för att kräva att medlemmen som söker tillstånd betalar för konsulten. Han vill att reglerna tydligt ska tillåta föreningen att lägga den kostnaden på den som vill bygga om. Det ska gälla även om ansökan får avslag.
Läs även: Dyrast i september: Vinden såld för 27 miljoner. Dagens PS
Renoveraren flyttar – problemen blir kvar
Skadorna kan dessutom dröja.
Ulrika Blomqvist, vd och jurist på Bostadsrätterna, säger att problem efter ändringar ibland upptäcks först flera år senare. Då kan den som renoverade redan ha flyttat. Kostnaden hamnar många gånger hos föreningen och övriga medlemmar.
Hon tar också upp en vanlig missuppfattning om vad du faktiskt köper när du skaffar en bostadsrätt. Du får en nyttjanderätt, ett medlemskap och en ekonomisk andel i föreningen. Själva lägenheten äger du inte.
Väggen var inte deras att bestämma över
Vid vissa ombyggnader har föreningen redan sista ordet. Det beror på vilken del av huset den boende vill ändra.
Två bostadsrättshavare som ville öppna upp väggen mellan sina lägenheter fick frågan prövad i hovrätten.
Domstolen bedömde att ingreppet låg utanför de enskilda lägenheterna. Väggens inre ytskikt kunde räknas till lägenheten, men konstruktionen bakom, med exempelvis reglar och isolering, gjorde det inte.
Över åtgärder utanför lägenheten har föreningen ensam beslutanderätt, förklarar HSB. Där kan den säga nej även om arbetet inte innebär påtaglig skada eller olägenhet för föreningen.
Du kan få styrelsens nej prövat
För tillståndspliktiga arbeten inne i lägenheten får styrelsen däremot bara neka om åtgärderna innebär påtaglig skada eller olägenhet för föreningen.
Enligt Sveriges Domstolar behöver du tillstånd bland annat för ingrepp i bärande konstruktioner och ändringar av vatten, avlopp och ventilation. Även att ta bort ett element med vattenburen värme kräver godkännande.
Styrelsen kan förena tillståndet med villkor. Är du missnöjd med beslutet kan du begära att Hyresnämnden prövar frågan.
Att ändra ytskikt kräver däremot som huvudregel inget tillstånd.
Den som börjar med en tillståndspliktig ombyggnad utan godkännande riskerar betydligt mer än en konflikt med styrelsen. Ytterst kan det leda till uppsägning och att bostadsrättshavaren tvingas flytta.
Läs också: Sparpengar kan minska bostadsstödet – här vill man skärpa reglerna. E55
