Bankkortet har länge varit plånbokens viktigaste invånare. Nu håller det på att flytta in i mobilen, gömmas bakom digitala koder och i vissa fall ersättas av ditt ansikte. Här är fem sätt som kan förändra hur du betalar.
Snart kan du klippa bankkortet – fem sätt att betala framöver
Sverige är redan nästintill helt digitalt. Men än så länge är det vanliga bankkortet – plastbiten – långt ifrån uträknat.
Enligt Riksbankens betalningsrapport 2026 använde 61 procent ett fysiskt debetkort vid sitt senaste köp i en butik. Räknas även kreditkort och kort i mobilen in stod olika former av kortbetalningar för omkring 92 procent.
Förändringen sker alltså inte över en natt. I stället håller själva kortet långsamt på att försvinna ur sikte.
Betalningsjättar som Mastercard och Visa arbetar redan med teknik som kan minska behovet av kortnummer, lösenord och så småningom kanske även själva plastkortet.
Läs även: Så hög lön behöver du – för att det ska löna sig att jobba. Dagens PS
1. Kortet flyttar in i mobilen
Det första steget har många svenskar redan tagit. Bankkortet läggs in i mobilen och betalningen görs genom exempelvis Apple Pay eller Samsung Pay.
År 2018 hade bara 3 procent använt en sådan tjänst under den senaste månaden. Under 2025 hade andelen vuxit till 34 procent.
Utvecklingen syns även vid butikskassan. Andelen som betalade med kort i mobilen vid sitt senaste butiksköp ökade från 9 procent 2023 till 18 procent 2025.
Plastkortet kan alltså stanna hemma, även om kortsystemet fortfarande arbetar i bakgrunden.
Missa inte: 300 000 svenskar kan jubla – fonden har rusat 35 procent. Dagens PS
2. Kortnumret göms bakom en digital kod
Nästa förändring märks framför allt på nätet. I stället för att leta fram kortet och skriva in den långa sifferraden ska betalningen kunna genomföras med ett klick.
Mastercard vill att samtliga nätbetalningar i Europa ska vara tokeniserade 2030. Det betyder att det vanliga kortnumret på 16-19 siffror ersätts med en särskild digital kod, en så kallad token.
Det riktiga kortnumret behöver då inte skickas vidare vid köpet. En token kan dessutom vara knuten till en viss handlare eller användning och är därför betydligt svårare att utnyttja än ett kapat kortnummer.
Utvecklingen har redan kommit en bra bit. I juni 2025 var nästan hälften av Mastercards nätbetalningar i Europa tokeniserade.
Även Visa använder tokenisering för att plocka bort känsliga kortuppgifter ur betalningsflödet. I april 2024 var 29 procent av samtliga transaktioner som behandlades av Visa tokeniserade, enligt företagets egna uppgifter.
3. Fingeravtrycket godkänner nätköpet
Kortnumret är inte det enda som kan försvinna från nätkassan. Både Mastercard och Visa utvecklar så kallade payment passkeys, som ska ersätta lösenord och engångskoder.
Kunden kan då godkänna betalningen med samma teknik som används för att låsa upp mobilen, exempelvis ett fingeravtryck eller ansiktsigenkänning.
Tillsammans med tokenisering och Click to Pay är målet att skapa en nätkassa där betalningen går igenom med ett enda klick. Kortet finns fortfarande kopplat till köpet, men kunden behöver varken ta fram det eller skriva in uppgifterna.
Läs även: Här är Sveriges rikaste över 55: Ettan äger över 200 miljarder. E55
4. Ansiktet kan räcka i butik
På sikt kanske inte ens mobilen behöver plockas fram.
Mastercard har testat biometriska kassor i São Paulo. Där kunde registrerade kunder betala genom att visa ansiktet för en kamera vid kassan.
Kundens ansiktsbild omvandlades till en krypterad digital mall som kopplades till betalningsuppgifterna. Vid köpet kontrollerade systemet identiteten och skickade därefter betalningen för vanlig auktorisering.
Närmare 1 000 personer använde tekniken under den tre månader långa pilotstudien. I en undersökning bland knappt 100 registrerade användare uppgav 90 procent att de kände sig bekväma med lösningen.
Mastercard räknar även upp handflatan och iris som möjliga biometriska nycklar. Än så länge rör det sig dock om försök på utvalda marknader, inte om en teknik som står redo i svenska matbutiker.
5. Centralbanken kan ge ut digitala pengar
Den största förändringen kan komma från centralbankerna.
ECB arbetar med en digital euro, en digital form av centralbankspengar. Den skulle kunna användas i butiker, på nätet och mellan privatpersoner.
Betalningen ska kunna göras genom en bankapp eller en särskild digital euro-app. Tanken är också att den ska fungera offline, exempelvis när internetanslutningen ligger nere.
En tolv månader lång pilot planeras att starta under andra halvåret 2027. ECB vill vara redo för en möjlig utgivning 2029, förutsatt att den nödvändiga EU-lagstiftningen antas. Något slutgiltigt beslut om att ge ut valutan är ännu inte fattat.
Sverige ingår inte i euroområdet, men ECB öppnar för att även resenärer och personer utanför området under vissa förutsättningar kan få tillgång till den digitala euron.
Kontanterna vägrar försvinna
Mitt i den digitala omställningen har kontanterna fått en oväntat viktig roll i Sveriges beredskap.
Endast 5 procent av svenskarna använde kontanter vid sitt senaste butiksköp 2025. Femton år tidigare var andelen 40 procent.
Den digitala utvecklingen har gjort betalningarna smidigare, men också skapat en sårbarhet vid cyberangrepp, elavbrott och andra störningar. Därför rekommenderar Riksbanken att hushållen har flera betalningsmöjligheter, fysiska kort och omkring 1 000 kronor i kontanter per vuxen.
Framtidens plånbok kan alltså bli betydligt tunnare. Plastkortet kan förlora sin roll i vardagen, men som reserv vid störningar lär det få följa med ett tag till.
Läs också: Högerpopulister lånade Ikeas logga – nu får de mothugg i EU-domstolen. Realtid
