Buffert, bostad, barn och pension. Listan över allt vi förväntas spara till kan bli både lång och stressande. Men du behöver inte göra allt på en gång. Det viktiga är att pengarna hamnar där de gör mest nytta just nu.
Privatekonomens råd: Så ska du spara i din ålder
Det råder knappast brist på sparråd. Du ska ha en rejäl buffert, lägga undan till pensionen, hjälpa barnen in på bostadsmarknaden och helst också ha pengar till semestern.
För den som inte kan spara till allt riskerar råden mest att skapa dåligt samvete.
Claudia Wörmann, privatekonom på Bostadsrätterna, tycker att sparandet i stället ska anpassas efter ålder och livssituation. Inkomst, boendeform, fasta kostnader och när pengarna ska användas avgör vad som bör prioriteras.
”Det viktigaste är inte att följa en generell regel utan att se sparandet som en viktig del av den egna ekonomin. Hur mycket man ska spara, var pengarna ska finnas och vilken risk man tar förändras i takt med livet”, säger hon.
Läs även: En månad längre för varje årskull – så höjs pensionsåldern från 2029. Dagens PS
Börja med en buffert
Den som inte sparar alls bör enligt Wörmann börja med en buffert för oväntade utgifter.
Hur stor den behöver vara beror på hushållets ekonomi och boende. Ett första riktmärke kan vara att räkna ihop två månaders omkostnader och försöka spara ihop motsvarande summa.
Pengarna kan placeras på ett sparkonto och här kan det löna sig att jämföra räntorna.
Spara som andra i din ålder?
Den kanske knepigaste frågan att svara på är den om hur mycket man egentligen ska spara varje månad.
Det tråkiga – men ärliga – svaret är att det beror på inkomsten, utgifterna och vad pengarna ska användas till. En vanlig tumregel är att försöka spara omkring 10 procent av bruttolönen. För den som tjänar 30 000 kronor i månaden innebär det 3 000 kronor.
Det betyder förstås inte att den som sparar mindre gör fel. Den som vill ha något att jämföra med kan i stället titta på hur mycket andra i samma ålder sparar.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Enligt en undersökning från SEB ser det genomsnittliga månadssparandet ut så här:
- 18-29 år: 5 438 kronor
- 30-39 år: 8 838 kronor
- 40-49 år: 7 373 kronor
- 50-59 år: 8 328 kronor
- 60-69 år: 5 972 kronor
- 70 år och äldre: 4 324 kronor
Siffrorna är dock ingen miniminivå som alla förväntas nå.
Tvärtom behöver ett bra sparande inte vara stort, menar Wörmann. Det viktigaste är att det fungerar med den ekonomi och den livssituation du faktiskt har.
”Ett bra sparande är inte nödvändigtvis detsamma som ett stort sparande utan det är ett sparande som är anpassat efter den situation, de mål och den trygghet du behöver. Kom ihåg att ett litet sparande är bättre än inget alls”, säger hon.
Missa inte: Till salu: Herrgården med egen strand och hemliga gångar under marken. Dagens PS
20-årsåldern: Ta vara på hemmaboendet
Den som har fått sitt första arbete men fortfarande bor kvar hos föräldrarna kan befinna sig i ett ovanligt gynnsamt ekonomiskt läge. Inkomsten har kommit, men de fulla kostnaderna för ett eget hushåll har ännu inte gjort det.
Det kan ge möjlighet att börja bygga upp en kontantinsats.
”Kombinationen regelbunden inkomst och låg boendekostnad kan ge ett sparutrymme som kanske aldrig kommer tillbaka, åtminstone inte på lång tid. Det kan vara bra att tänka på som ung”, säger Wörmann.
30-årsåldern: Bostaden går först
I 30-årsåldern konkurrerar ofta flera ekonomiska mål om samma pengar.
Den som ännu inte har kommit in på bostadsmarknaden kan behöva låta bostadssparandet gå före. Den som redan har ett boende bör se till att man har en tillräckligt stor buffert som klarar utgifter som hör till hemmet.
Om ekonomin tillåter det kan det också vara dags att börja med ett regelbundet pensionssparande.
Läs även: 34 000 kronor extra om året – nya pensionen för dem som vill sluta tidigare. E55
40- och 50-årsåldern: Släpp skuldkänslorna
Barn blir inte nödvändigtvis billigare med åren. När kostnaderna ökar kan även familjens buffert behöva växa.
Ett sparande till barnens framtid kan vara värdefullt – men bara om föräldrarnas egen ekonomi tillåter det. Wörmann vänder sig särskilt till dem som känner att de borde spara åt barnen därför att det verkar som om alla andra gör det.
”Jag tror att en del föräldrar kan känna sig otillräckliga för att de inte kan spara till sina barns framtid, eftersom man kanske får intrycket att alla andra gör det. Till dem säger jag: släpp det dåliga samvetet. Det ordnar sig ändå”, säger hon.
60-årsåldern: Räkna på livet efter lönen
När barnen har flyttat kan det bli mer pengar över. Samtidigt närmar sig pensionen – och då blir de större besluten viktigare.
Det handlar inte bara om pensionssparandet. Lån, boende och tidpunkten för pensioneringen kan få stor betydelse för ekonomin under resten av livet.
”Kan du lösa lån som du har, gör det. Finns planer på att flytta, ta tag i det. Din pension påverkas av vid vilken ålder du går och skillnaden kan vara många tusenlappar i månaden. Här kan man räkna baklänges, vad blir din pension vid olika ålder, och klarar du den nya privatekonomin”, avslutar Claudia Wörmann.
Det perfekta sparandet finns alltså inte. Ett litet sparande som faktiskt blir av kan vara mer värt än en ambitiös plan som aldrig lämnar ritbordet.
Läs också: Hemliga handlingarna avslöjar spelet bakom Murdochs tronskifte. Realtid
