Både Sverige och Norge låter den ökande livslängden flytta pensionsgränserna uppåt. Men medan Sverige har infört en riktålder i hela år planerar Norge en mer finmaskig modell.
En månad längre för varje årskull – så höjs pensionsåldern från 2029
Dagens norska 67-årsgräns kan snart börja flytta på sig.
En majoritet i Stortinget enades 2024 om att pensionsåldrarna ska höjas gradvis. Nu arbetar regeringen med de konkreta reglerna som ska göra uppgörelsen till verklighet.
Ambitionen är att förändringarna ska börja gälla den 1 januari 2029.
”Jag hoppas att detta kan komma på plats så att det kan börja gälla från den 1 januari 2029”, säger arbetsmarknadsminister Kjersti Stenseng till FriFagbevegelse.
Något definitivt startdatum är det alltså ännu inte tal om. Regeringen ska presentera sina förslag under hösten. Därefter väntar en remissrunda innan lagförslaget enligt planen lämnas till Stortinget våren 2027.
Läs även: Vanliga pensionsfällan: 19 000 mindre i månaden – och högre skatt. Dagens PS
Små steg blir flera år
Inte heller de exakta pensionsgränserna är fastställda. Tidigare beräkningar pekar däremot på att varje årskull kan behöva arbeta en till två månader längre än den föregående. Skillnaden skulle i så fall bli liten mellan två årskullar men betydligt större över tid.
Norrmän födda på 1970-talet kan behöva arbeta omkring ett år längre än dem som föddes på 1960-talet, enligt beräkningar från Statistisk sentralbyrå, SSB.
För den som är född 2006 har tidigare beräkningar pekat mot pension först vid 71 år och en månad, skriver FriFagbevegelse.
Det är dock en beräkning, inte en beslutad pensionsålder.
Även frågan om vilka som påverkas först är ännu något grumlig. Nettavisen pekar på personer födda 1964 och senare. Tidningen använder en person född 1973 som exempel. Enligt LO:s beräkningar kan den tidigaste åldern för att ta ut pension för den årskullen stiga från 62 till 63 år.
Missa inte: Skilsmässosmockan: Kvinnor har inte råd i en enda kommun: ”Nattsvart”. Dagens PS
Därför höjs pensionsåldern
Bakom förändringen finns en ganska enkel, men likväl besvärlig, ekvation. När människor lever längre ska den intjänade pensionen räcka under fler år. Om arbetslivet inte förlängs kan det därför bli mindre pengar varje månad.
Norge vill också hålla tillbaka ökningen av statens pensionsutgifter, få fler att stanna i arbetslivet och stärka skatteintäkterna.
”För att pensionssystemet ska vara både socialt och ekonomiskt hållbart är det mycket viktigt att framtida generationer ställer in sig på att vi måste arbeta längre”, säger SSB-forskaren Herman Kruse.
SSB:s beräkningar visar dock att alla inte har samma möjlighet att förlänga arbetslivet. Personer med dålig hälsa eller fysiskt krävande yrken kan behöva lämna arbetsmarknaden tidigare.
Därför planeras även särskilda skyddsregler. Hur dessa ska utformas är en av frågorna som fortfarande återstår att lösa.
Sverige har redan sin riktålder
Den norska grundtanken är knappast främmande för svenska löntagare.
Sverige har redan infört en riktålder som anpassas efter hur länge befolkningen förväntas leva. Den är inte tvingande, men påverkar när olika delar av den allmänna pensionen kan börja betalas ut.
Inkomstpension och premiepension kan som huvudregel tas ut tre år före riktåldern. Garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan däremot tidigast betalas ut när riktåldern har uppnåtts.
Den svenska riktåldern fastställs sex år innan den börjar gälla. För personer födda mellan 1960 och 1965 är den beslutad till 67 år.
För yngre årskullar handlar det i flera fall fortfarande om prognoser. Personer födda 1970-1981 väntas få en riktålder på 68 år. För dem som är födda 1998-2000 ligger prognosen på 70 år.
Läs även: Okända draget skakar marknaden: ”Som kvantitativa lättnader”. Realtid
Samma problem – olika trappor
Sverige och Norge försöker alltså hantera samma utveckling. Vi lever längre, vilket gör att pensionspengarna ska räcka längre.
Skillnaden ligger främst i hur höjningen kan genomföras.
Sverige använder en riktålder som anges i hela år och fastställs långt i förväg. Norge ser i stället ut att välja mindre steg, där pensionsgränserna kan flyttas med någon eller några månader mellan varje årskull.
Exakt hur den norska trappan kommer att se ut vet vi först när regeringen har lagt sitt förslag och Stortinget har sagt sitt. Men riktningen är redan bestämd: yngre norrmän får, även dem, räkna med ett längre arbetsliv.
Läs också: 34 000 kronor extra om året – nya pensionen för dem som vill sluta tidigare. E55
