De flesta unga tror fortfarande att de ska kunna köpa en egen bostad. Samtidigt anser mer än varannan att bostadsmarknaden gynnar rika och personer som får ärva.
Unga dömer ut bostadsmarknaden: "Riggad för rika"
Bostadsdrömmen har inte dött. Däremot verkar tron på en rättvis väg dit ha fått sig en törn.
I Mäklarsamfundets nya rapport Bostadsångest och bostadsdrömmar svarar 55 procent av förstagångsväljarna att bostadsmarknaden är riggad för rika personer och personer med arv.
Nästan lika många, 54 procent, tycker att det i stort sett är omöjligt att köpa en bostad utan hjälp från föräldrarna. Dessutom anser 58 procent att politikerna gör för lite för att hjälpa unga in på marknaden.
Det är med andra ord inte den egna bostaden som unga har dömt ut. Det är spelreglerna runt omkring den.
Läs även: Misstaget i bostadsrättsföreningen kan chockhöja din avgift. Dagens PS
Tror fortfarande på bostadsdrömmen
För samtidigt är framtidstron förvånansvärt stark.
Hela 63 procent tror att de kommer att kunna köpa en bostad innan de fyller 30 år. Nästan tre av fyra bedömer också att det är ganska eller mycket realistiskt att spara ihop till en kontantinsats.
Rapporten beskriver en generation som tror på sin egen förmåga, men betydligt mindre på bostadsmarknaden som system.
De flesta verkar övertygade om att det ska gå för just dem. Att alla andra har samma möjlighet är man inte lika säker på.
Missa inte: Höginkomsttagarnas stora skräck: Så kan valet slå mot plånboken. Dagens PS
Föräldrarna ger ett rejält försprång
”Sammantaget pekar resultaten på att många unga uppfattar bostadsmarknaden som allt mindre meritokratisk. Möjligheten att äga sitt boende upplevs inte enbart avhängigt arbete och sparande, utan också vilken ekonomisk familjebakgrund man kommer ifrån”, konstaterar samfundet.
Misstron kommer inte ur tomma luften. Undersökningen visar stora skillnader i hur mycket hjälp unga kan få hemifrån.
Bland dem som vuxit upp i villa, radhus eller bostadsrätt uppger sex av tio att föräldrar eller andra nära anhöriga har sparat pengar åt dem. Bland unga som vuxit upp i hyresrätt gäller det bara omkring två av tio.
I den senare gruppen svarar dessutom 35 procent att föräldrarna varken har sparat eller skulle kunna hjälpa dem ekonomiskt.
Även det egna sparkapitalet skiljer sig åt. Av dem som vuxit upp i hyresrätt har 44 procent mindre än 50 000 kronor sparat. Bland unga från ägt boende är större sparkapital vanligare.
”Om möjligheten att äga sitt boende i allt högre grad avgörs av föräldrarnas ekonomi riskerar bostadsmarknaden att befästa sociala skillnader. Det första steget in på bostadsmarknaden håller på att bli en klassfråga”, säger Amanda Göthberg, omvärldsanalytiker på Mäklarsamfundet.
Startlinjen ser olika ut
”Det hoppfulla är att bostadsdrömmen fortfarande lever. Unga sparar, planerar och är beredda att göra uppoffringar för att kunna köpa en bostad. Problemet är att startlinjen ser väldigt olika ut”, säger Amanda Göthberg.
Rapporten bygger på en undersökning med 1 000 förstagångsväljare födda mellan 2004 och 2008. Intervjuerna genomfördes via Norstats Sverigepanel och Kivra under mars och april 2026.
Läs också: 58 000 kronor för färjeresan – nu växer kritiken mot Gotlandspriserna. E55
