Taket för den allmänna pensionen har nyligen höjts. Intäkter över det beloppet ger dig inte högre pension. Men det finns många andra knep för att maxa utbetalningarna. Och fallgropar.
Höjning: Så måste du tjäna för att maxa din pension
Alla som arbetar i Sverige tjänar in till sin allmänna statliga pension. Baserat på lönenivån får man en summa pengar till sin ålders höst. Gränsen för den allmänna statliga pensionen går vid strax under 600 000 i årslön, eller 49 967 i månaden.
Det innebär att om du tjänar 100 000 kronor i månaden, så får du inte mer insatt i din statliga allmän pension än den som tjänar hälften så mycket.
Antalet personer som tjänar 100 000 är försvinnande få i Sverige – och faktiskt även de som tjänar 50 000 är ganska få. Snittlönen ligger på runt 40 000 kronor, enligt Statistiska Centralbyrån, SCB.
Och det är kanske klokt att de allmänna trygghetssystemen inte går till höginkomsttagare.
Kollektivavtal och tjänstepension
Jobbar du på en arbetsplats med kollektivavtal tjänar du dessutom in till din tjänstepension. Det finns fyra olika tjänstepensionssystem, men de mesta fungerar ungefär likadant: Arbetsgivaren betalar in 4,5 procent av lönen upp till 46 438 kronor i månaden.
Tjänar man mer än så får arbetsgivaren betala in en högre procentsats på det överskjutande beloppet.
Medan den allmänna pensionen alltså blir en mindre del av en höginkomsttagares lön, så växer tjänstepensionen.
För den som till exempel tjänar 40 000 kronor i månaden sätts 1 800 kronor av till tjänstepension varje månad. Det blir över 600 000 kronor på 30 år. Till det kommer dessutom räntan på insättningarna.
“Tjänstepension är en av de viktigaste löneförmånerna i kollektivavtalen. Vissa företag utan kollektivavtal har också tjänstepensionslösningar, men inga företag med kollektivavtal saknar tjänstepension” säger Agneta Claesson som är informatör på Pensionsmyndigheten till Dagens PS.
Efter att man fyller 65 brukar man inte längre kunna tjäna in några pengar till tjänstepensionen i de flesta fall.
Senaste nytt
Löneväxling
Man kan också få löneväxling, det vill säga att arbetsgivaren avsätter mer av lönen för att ge dig mer pension. Men var försiktig så du inte sänker lönen för mycket, exempelvis under 49 967 kronorsgränsen för den allmänna pensionen, eller att du inte sänker din lön under vad som är sjuklönegrundande.
För att få full ersättning från exempelvis sjukpenning och föräldraledigt ska du tjäna minst 43 750 kronor i månaden. Blir lönen mindre än så efter löneväxling får du dessutom mindre pension, så det är absolut inte för alla.
“Man kanske tänker att man vill undvika statlig skatt, som har gränsen 51 167 kronor i månaden, men sänker man sin lön under 50 000 kronor minskar din vanliga pension, och det är såklart inte så taktiskt”, säger Agneta Claesson.
ISK-sparande dyrare i år
Du kan också sätta in pengar på ett ISK-konto för att privatspara. ISK-kontot är som bekant ett privat sparkonto för aktier, fonder, värdepapper och kontanta medel.
Tidigare kunde man dra av på skatten för sitt privata pensionssparande. Men så är det inte längre. Därför kan du lika gärna spara på ett ISK-konto, som dessutom har flera andra fördelar skattemässigt – man slipper betala på avkastningen. Istället betalar man en schablonskatt per år på tillgångar och insättningar.
Varje tusenlapp på ISK-kontot kostar 8 kronor, eller 0,82 procent i år. Det är en ökning från 0,375 i fjol.
Arbeta längre – få högre pension
Ett effektivt sätt att höja pensionen är enligt Pensionsmyndigheten att arbeta något eller några år extra. I januari höjdes pensionsåldern från 65 till 66 år i Sverige. Men de som jobbar till 67 eller 68 år kan få betydligt mycket mer än om man sparar några hundralappar på egen hand.
“Just nu är det många som har det tufft ekonomiskt med inflation och så vidare. Det är då inte säkert att det är bättre att spara pengar till pensionen. Vissa tror att det är avgörande. Men det är betydligt mer avgörande att jobba på en arbetsplats som sköter sina pensionsinbetalningar och där man orkar jobba till riktåldern”, säger Agneta Claesson.
Bäst effekt får man naturligtvis om man gör båda.
På det stora hela behöver alla göra en prognos och tänka, “kan jag göra något för att påverka min pension? Vad kommer min inkomst ge mig när det är dags?”, tycker Claesson:
“Många tror att pension och tjänstepension är frågor för de som är 60+. Men det är absolut en mitt-i-livet-fråga”, säger Agneta Claesson.
Läs mer om pension:
Alecta: Vd och styrelse får ansvarsfrihet
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.