Brottslighet i och kring huset kan få större konsekvenser för den som äger en bostadsrätt. Regeringen vill ge föreningarna fler möjligheter att neka medlemskap och säga upp boende. Men grannarnas misstankar räcker inte.
Om 3 månader – då kan du bli av med din bostadsrätt
Den som begår brott som skapar otrygghet i närmiljön kan enligt ett nytt förslag förlora rätten att använda sin bostadsrätt. Även allvarlig eller återkommande brottslighet i själva lägenheten ska kunna få den följden.
Förslaget ligger på riksdagens bord och om det antas börjar reglerna gälla om knappt tre månader, den 1 januari 2027.
Det ger bostadsrättsföreningarnas styrelser anledning att se över sina rutiner redan nu, konstaterar SBC, Sveriges BostadsrättsCentrum. Att fatta beslut om någons bostad kräver mer än att grannarna har hört något i trapphuset.
Missa inte: Bank-id spärras för svenskar – en prövning kan bli dyr. Dagens PS
Kan förlora rätten till bostaden
Begår du brott som skapar otrygghet i närmiljön kan du enligt regeringens förslag i vissa fall förlora rätten att bo kvar. Bostadsrätten förverkas, alltså.
Förslaget omfattar också lägenheter som används för allvarlig eller återkommande brottslighet.
Föreningen ska dessutom i fler fall kunna neka medlemskap när den som ska bo i lägenheten har begått brott. För det krävs befogad anledning att anta att medlemskapet kan leda till otrygghet eller allvarliga störningar.
Ett tidigare brott ska alltså bedömas utifrån de villkor som förslaget ställer upp.
”Det är positivt att föreningar får fler verktyg för att skapa trygghet. Men besluten kan få stora konsekvenser för den enskilde och bostadsrättsföreningen, och därför behöver styrelsen ett tydligt underlag och rutiner för dessa typer av ärenden”, säger Therese af Jochnick, affärsområdeschef i juridik på SBC.
Läs även: Svenskarnas rätt att renovera ifrågasätts – vill göra det lättare att neka. Dagens PS
Var fjärde känner sig otrygg
Att många känner sig otrygga i sitt eget bostadsområde framgår av Brås nationella trygghetsundersökning.
Var fjärde person uppger att de känner sig ganska eller mycket otrygga ute sent på kvällen i det egna området, eller helt avstår från att gå ut på grund av otrygghet.
Andelen är ungefär densamma som året före. Otryggheten är vanligare bland personer i flerfamiljshus än bland dem som bor i småhus.
Styrelsen ska inte leka polis
Att det går rykten om en granne betyder inte att brottslighet är belagd. SBC uppmanar därför styrelserna att hålla isär misstankar och fakta. Några egna brottsutredningar ska de heller inte ägna sig åt.
Föreningen behöver däremot ha bestämt hur uppgifter om brottslighet ska hanteras och när en jurist bör kopplas in.
Och om hot, återkommande störningar eller andra allvarliga händelser inträffar behöver styrelsen skriva ner vad som hänt och när. Meddelanden ska sparas, liksom uppgifter om vad föreningen har gjort åt saken.
Känsliga uppgifter ska inte gå runt
Uppgifter om misstänkt brottslighet kan vara mycket känsliga. SBC råder därför föreningarna att begränsa tillgången till dem som behöver informationen. Obekräftade uppgifter ska inte spridas runt bland medlemmarna.
Slutligen råder man föreningar att ta juridisk hjälp tidigt inför beslut om att neka medlemskap eller säga upp en bostadsrättshavare. Då behöver styrelsen få klarhet i både vad reglerna tillåter och om underlaget räcker.
Läs också: De förlorade huset när mobilnätet dog – mitt i budgivningen. Dagens PS
Läs även: AI ger fel besked om blodtryck – mätare behöver kontrolleras. E55
