15 procent av bilförarna kör betydligt mer än övriga. Det är i allmänhet höginkomsttagare, visar ny svensk forskning.
Ny forskning: Därför slår sänkt bensinskatt orättvist
VTI är Statens väg- och transportforskningsinstitut. Från detta institut kommer en ny studie som visar att högre bränslepriser inte slår lika hårt mot alla bilägare – och att det skulle gå att kompensera bilägare med låg inkomst i landsbygd till en ganska begränsad kostnad.
Forskarna har analyserat ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till år 2030 i linje med förslagen i den statliga Styrmedelsutredningen.
Därefter har de beräknat hur en riktad kompensation skulle kunna utformas till bilförarna på landsbygden med inkomster under den svenska medianinkomsten.
Billigare att tanka och dansa från 1 juli. Dagens PS
Höginkomsttagare kör längst
Studien visar att bilägandet är betydligt mindre bland personer med de lägsta inkomsterna.
Den visar också att skillnaderna i bilkörning inom inkomstgrupper i storstad, mindre stad och landsbygd är större än skillnaderna mellan olika inkomstgrupper.
De flesta bilägare använder sina bilar relativt sparsamt och påverkas därför i begränsad utsträckning av högre drivmedelspriser.
Samtidigt finns en mindre grupp, cirka 15 procent av bilägarna, som kör betydligt mer än genomsnittet. De bilägarna återfinns oftast i den övre delen av inkomstspannet, visar studien.
Det är de bilägarna som påverkas mest av höjda bensinpriser. Bilägare med höga inkomster är också de som hittills i störst utsträckning bytt till elbil.
USA vill lätta på sanktioner mot ryska skuggflottan. Dagens PS
”Mer än hälften fritidsresor”
”Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor”, summerar Roger Pyddoke som leder forskningsprojektet.
Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till 1 000-1 350 kronor per bilägare årligen år 2030.
Om ersättningen bara ska kompensera för körning utöver den sträcka som motsvarande bilägare i storstäder kör, minskas beloppet till 600-1 000 kronor per år.
Ny miljardorder för Gripen till Saab: Leverans år 2030. Dagens PS
”Sänkt skatt slår ojämnt”
Studien visar även att generella sänkningar av bensinskatten får en ojämn fördelningseffekt.
Eftersom de främst gynnar bilägare, särskilt dem som förbrukar mest bränsle, tillfaller en stor del av fördelarna grupper med högre inkomster. Dessutom försvagas drivkrafterna att minska koldioxidutsläppen.
”Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift”, påpekar Roger Pyddoke om denna forskning.
En viktig slutsats är att kostnaden för kompensationen är liten i förhållande till de skatteintäkter högre bränslepriser genererar.
I ett scenario med Styrmedelsutredningens prisökningar uppskattas statens extra intäkter till cirka 20 miljarder kronor per år.
Det ska jämföras med att den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta omkring 400 miljoner kronor.
Forskningsprojektet heter ”Fördelningseffekter och kompensation av klimatpolitik”.
