Valfriheten får sig ett nytt uttryck 1 juli 2027 i Sverige. Den som inte aktivt väljer en elhandlare att få elen från, får ingen el.
Nu tvingas du välja elbolag – annars stryps din el
Förr hade vi i Sverige ett system där el producerades i den mängd som behövdes och där det sedan distribuerades lokalt och regionalt till företag, offentlig sektor och privata hushåll.
Men i den privatiserings- och marknadsiver som gripit omkring sig i ett halvsekel i Sverige, kom beslutet om att vi skulle göra marknad även av elförsörjningen.
Därför har elkonsumenter i Sverige sedan 1996 kunnat välja vilken elhandlare de vill köpa sin el från. Elnätsbolag går däremot inte att välja.
Den här marknadsanpassningen har inte bara gjort det möjligt att köpa gräddvispar och plädar från stora elbolag, utan även skapat en mängd sådana bolag på ”marknaden”.
Däremot har det inte – som den marknadsekonomiska teorin hävdar – gett några kunder lägre priser.
”Mer vindkraft hade sänkt elpriset nio procent”. Dagens PS
400 000 kunder berörs
Sedan har det funnits en aspekt till. De som inte velat leka ”Nya Finans” med sin elräkning har relativt ofta struntat i att välja något elhandelsbolag.
Det här gäller 7,9 procent eller cirka 400 000 av de svenska elkunderna.
Då har de slussats av sitt elnätsbolag till någon elhandlare, något elnätsbolag har en skyldighet att göra, bland annat för att säkra att alla kunder får el.
Men nu har riksdagens majoritet tröttnat på att dessa 400 000 elkunder använder sin valfrihet till att inte välja.
Därför har riksdagen beslutat att denna valfrihet försvinner från och med 1 juli 2027.
Efter det datumet gäller ingen frihet, utan väljer man inte aktivt ett elavtal så får man ingen el.
Sista chansen-el – men du måste ändå välja
Samtidigt införs principen om ”sistahandsleverantör”. Den innebär att ett elhandelsbolag utses till sistahandelsleverantör.
Bolaget ska ta emot kunder som inte kan få elavtal någon annanstans på grund av ekonomiska svårigheter eller annat.
Kunden måste dock aktivt teckna ett sådant avtal, annars blir det – just det – ingen el.
För kunderna är alltså skillnaden att det blir ett tvång att leka marknad, om man inte ska ta sig fram på råkost och stearinljus.
För de flesta elnätsbolag är det en negativ förändring. De bolag som i dag skickar kunder som inte valt elleverantör vidare till ett elhandelsbolag i den egna koncernen, gör det ofta i avtal där kunderna får betala betydligt mycket mer än i ordinarie avtal.
Därför flyttar var tredje hyresgäst – och det är inte hyran. Dagens PS
Lägger på 49 öre kilowattimmen
Di visar hur nätägaren Mälarenergi skickar passiva kunder till sitt eget elhandelsbolag, med ett påslag på nästan 49 öre kilowattimme jämfört med ordinarie avtal.
Mälarenergi erkänner att man kommer att tappa intäkter med den nya lagen, men hävdar att man tycker det är bra.
Anvisade avtal har alltid varit avsedda som en tillfällig lösning i väntan på att kunden ska göra ett aktivt val, säger Mälarenergis Christoffer Timan hos Di.
”Vår ambition är att så många kunder som möjligt ska göra ett aktivt val utifrån sina förutsättningar”, säger Christoffer Thiman.
Hos Vattenfall ligger motsvarande påslag på 19 öre per kilowattimme, vilket bolagen skyller på att det är avtal ”som endast är tänkt att användas under kort tid”.
”Dessutom är kreditrisken högre på dessa avtal”, påpekar Heidi Stenström på Vattenfalls pressavdelning hos Di. Tre elbolag lyfts fram för att ha den goda smaken att inte profitera extra på de kunder som avstått från att göra ett eget val: Jämtkraft, Skellefteå kraft och God el.
Multijätten lade ned – nu räddar OS-brottaren snuset. Dagens PS
