Kakaopriset fick skulden för de skenande chokladpriserna i fjol. Idag kostar kakaon ungefär hälften av vad den gjorde som mest, men det märks knappt i butikshyllan.
Kakaopriset har halverats, därför blir chokladen inte billigare
I oktober förra året beskrev Dagens PS priskollapsen på kakao och när den skulle nå butikerna. Rabobanks råvaruanalytiker Oran van Dort bedömde då att det brukar ta mellan sex och nio månader innan lägre råvarupriser syns på hyllorna, och att priserna ändå skulle ligga kvar över nivåerna före 2023.
Tio månader senare har butikspriserna kommit ned, men långsammare och betydligt mindre än råvaran.
Så mycket har kakaon fallit
I april 2024 nådde kakaoterminer en historisk topp på 12 567 dollar, eller 120 300 kronor, per ton i London. Det uppmätta priset den 26 augusti 2026 låg på 5 896,83 dollar, motsvarande 56 481 kronor, International Cocoa Organization.
Uppgången dessförinnan gick lika fort. I december 2024 rapporterade Dagens PS att kakaopriset stigit till 10 092 dollar per ton, det högsta på nästan sex månader, under en kris som beskrivits som den värsta på 60 år.
Upp- och nedgångarna har inte varit linjära, tvärtom. I februari i år var priset nere kring 2 800 dollar, motsvarande 26 819 kronor, innan det vände upp igen, uppger Ole Gjølberg, professor emeritus vid Handelshögskolan på NMBU, till ABC Nyheter.
Utbudsbilden har förändrats under tiden. När vi skrev i oktober väntade ICCO ett globalt överskott på 142 000 ton för säsongen 2024/25. I organisationens senast reviderade siffror uppges överskottet till uppskattningsvis 48 000 ton, enligt ABC Nyheter.
Därför hänger butikspriset kvar
Tillverkare köper sällan råvaran till dagens pris. De säkrar priser genom långa kontrakt och betalar därför fortfarande för kakao som handlades när marknaden låg mångdubbelt högre.
Det bekräftar Mondelez, som äger Marabou, Daim och Toblerone. I kvartalsrapporten för första kvartalet skriver koncernen att resultatet fortfarande belastas av fjolårets höga kakaopriser. Prisfallet har ännu inte gett lägre kostnader eftersom bolaget har tidigare säkringar och lager inköpta till högre priser.
Kakao är dessutom bara en del av kalkylen. Socker, mjölk, förpackning, energi, transport, löner och valutakurs påverkar priset innan varan når hyllan. Branschen har samtidigt kompenserat på annat håll, bland annat genom att lägga mindre choklad i chokladen.
I Sverige är det momsen som gjort jobbet
Chokladen har blivit billigare här, men av en annan anledning än kakaon.
Den 1 april sänktes matmomsen tillfälligt av Tidöpartierna från 12 till 6 procent, till och med december 2027. Effekten kom snabbt och direkt. I april sjönk livsmedelspriserna med 5,5 procent på en månad och 5,7 procent på ett år, den största nedgången på 30 år, enligt SCB.
I juni fanns choklad bland de varor som höll tillbaka prisutvecklingen, enligt SCB.
Om man räknar bort skatten, så krymper nedgången kraftigt. Livsmedelspriserna föll mellan 5,7 och 7,2 procent mellan april och juli jämfört med året innan. Utan den direkta momseffekten blir nedgången mellan 0,4 och 1,9 procent, enligt Livsmedelsföretagens konjunkturbrev, refererat av Livsmedelsnyheter.
Jämför det med kakaon, som fallit över 50 procent från toppen. Som mest steg chokladpriset i Sverige med 29 procent på ett år, enligt SCB i mars 2025.
Börsen: så ser det ut för bolagen
Chokladjättarna hoppas på revansch när kakaopriserna sjunker. Cloetta redovisade ett rörelseresultat på 310 miljoner kronor, mot 188 miljoner kronor året innan för andra kvartalet.
Den justerade rörelsemarginalen steg till 14,9 procent från 11,5, enligt bolagets delårsrapport. Bolaget förklarar lyftet med en gynnsam produktmix och exceptionellt stark operativ effektivitet, inte med kakaopriset.
Vem som vinner och förlorar på råvarusvängningarna har vi kartlagt tidigare. Realtid har följt frågan från marknadssidan och beskrivit när krisen väntas vända.
Läs även: Så mycket betalar svenskarna för streamingtjänster
