Så mycket har andra föräldrar sparat åt sina barn

För många unga börjar vägen mot den första bostaden med ett sparkapital hemifrån. En ny rapport visar att var tredje förstagångsväljare har minst 100 000 kronor sparat åt sig av föräldrar eller andra närstående.

Föräldrabanken rycker inte bara in när kontraktet ska skrivas och kontantinsatsen betalas. I många familjer börjar hjälpen långt tidigare, genom ett sparande som pågår medan barnen växer upp.

Det visar Mäklarsamfundets rapport Bostadsångest och bostadsdrömmar, som bygger på svar från 1 000 förstagångsväljare födda mellan 2004 och 2008.

Totalt uppger 53 procent att en förälder eller annan närstående har sparat pengar åt dem som kan användas till att köpa en lägenhet.

Missa inte: ”Soft saving” växer – så fungerar den populära spartrenden. Dagens PS

Var tredje har minst 100 000 kronor

För en stor grupp handlar det inte om några mindre summor.

29 procent uppger att mellan 100 000 och 500 000 kronor har sparats åt dem.

Så här mycket har föräldrar eller andra närstående sparat åt de tillfrågade:

20 procent har mindre än 100 000 kronor.
29 procent har mellan 100 000 och 500 000 kronor.
2 procent har mellan 500 000 och en miljon kronor.
2 procent har mer än en miljon kronor.

Det innebär att var tredje tillfrågad har minst 100 000 kronor sparat åt sig av föräldrarna.

Därtill svarar 17 procent att föräldrarna visserligen inte har sparat åt dem, men troligen skulle kunna hjälpa till ekonomiskt om det behövdes.

Så mycket sparar föräldrar varje månad

- Föräldrar sparar i genomsnitt 649 kronor per barn och månad.

- Höginkomsttagare sparar i genomsnitt 821 kronor.

- Låginkomsttagare sparar i genomsnitt 523 kronor.

- Sammanboende föräldrar sparar 663 kronor.

- Ensamstående föräldrar sparar 583 kronor.

- 68 procent sätter undan pengar regelbundet varje månad.

- Bostaden är det vanligaste bestämda sparmålet.

Källa: Länsförsäkringars Barnsparrapport 2025.

Läs även: På tisdag öppnar ansökan – villaägare kan få 60 000 kronor. Dagens PS

Alla får inte samma skjuts

Bakom beloppen finns, kanske inte helt oväntat, en skillnad mellan unga med olika uppväxtvillkor.

Sex av tio som vuxit upp i en bostadsrätt, villa eller ett radhus uppger att föräldrarna har sparat pengar åt dem. Bland unga som vuxit upp i hyresrätt är andelen betydligt lägre.

I den senare gruppen säger 35 procent att föräldrarna varken har sparat eller har möjlighet att hjälpa till ekonomiskt.

”Om möjligheten att äga sitt boende i allt högre grad avgörs av föräldrarnas ekonomi riskerar bostadsmarknaden att befästa sociala skillnader. Det första steget in på bostadsmarknaden håller på att bli en klassfråga”, säger Amanda Göthberg, omvärldsanalytiker på Mäklarsamfundet.

Unga sparar även själva

Det är dock inte bara föräldrarna som lägger undan pengar.

77 procent av förstagångsväljarna sparar på sparkonto, 55 procent i fonder och 29 procent i aktier. Bara 6 procent uppger att de inte har något eget sparande.

Bland dem som sparar har 35 procent fått ihop mindre än 50 000 kronor. Var femte har mellan 50 000 och 100 000 kronor, medan var fjärde har ett eget sparkapital på mellan 100 000 och 500 000 kronor.

Även här spelar uppväxten roll. Unga som vuxit upp i ägt boende har i regel större sparkapital än de som kommer från hyresrätt.