Få äldre kan förstå eller sympatisera med dagens ungdoms situation. Västvärldens välfärdsmodell har nu jämförts med ett pyramidspel där de yngsta kommer sist till bordet och blir kvar med notan.
Yngre får ta smällen när västvärldens skuldberg spricker
Dagens PS beskrev i onsdags hur brittiska 25-åringar möter den tuffaste starten på vuxenlivet på nästan ett halvsekel. Nu sätter MoneyWeek-krönikören Bill Bonner ord på mekaniken bakom.
Bill Bonners tes är att stater kan fördela välstånd men aldrig skapa det. Efterkrigstidens Europa byggde enligt honom en jättelik obligatorisk försäkringskassa där medborgarna betalar in och politikerna avgör vem som får ut vad.
För att kunna lova mer än skatterna täcker lånar staterna av samma medborgare, och sedan guldmyntfoten släpptes 1971 kan de dessutom trycka pengar. Upplägget höll så länge tillväxt, produktivitet, skulder och befolkning ökade samtidigt.
Nu har tillväxten bromsat, färre barn föds och räntan på skulden har stigit, vilket gör att de yngsta får betala för löften som gavs till tidigare generationer. Bonner kallar det ett bedrägeri förklätt till samhällskontrakt och ser lika oärliga utvägar hos både höger och vänster.
Skuldläget i USA
USA:s federala underskott landar på 1 900 miljarder dollar, eller 18 185 miljarder kronor, budgetåret 2026. Det motsvarande 5,8 procent av BNP, enligt Congressional Budget Office.
Enbart räntan på skulden uppgår till 1 000 miljarder dollar, motsvarande cirka 9 571 miljarder kronor, i år eller 3,3 procent av BNP, enligt samma källa.
Sverige står stadigare, på papperet
Här ser bilden annorlunda ut. Den svenska offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld låg på 35,1 procent av BNP vid utgången av 2025, långt under EU:s tak på 60 procent, enligt SCB.
Riksdagens skuldankare, riktmärket för skuldnivån på medellång sikt, ligger på 35 procent, enligt det finanspolitiska ramverket.
Sverige ligger alltså precis på sitt eget riktmärke efter 34,1 procent året innan. Först vid fem procentenheters avvikelse behöver regeringen förklara sig för riksdagen.
Euroområdets samlade underskott beräknas ha landat på 3,0 procent samma år, enligt ECB. Statsfinanserna är alltså inte den svenska svagheten, men Realtid har skrivit om generationen som får bära skulden för det ändå.
PS analys
Bonner har rätt i att både höger och vänster flyttar mer makt och pengar till politiken. Den svenska varianten tar sig ändå en annan form.
Staten skuld är relativt lätt i jämförelse, medan hävstången sitter hos hushållen, och sedan 1 april får unga låna till 90 procent av bostadens värde utan skärpt amorteringskrav.
Pyramiden har flyttat från statsbudgeten till hushållens balansräkning, och det är tjugofemåringarna som skriver under lånehandlingarna.
Läs även: Nytt bedrägeri: ”Verifiering krävs”, annars spärras din internetbank
Läs även: Farnborough Airshow 2026: De största affärerna civilt och militärt
