S&P 500 och Nasdaq noterar nya toppnoteringar. Samtidigt stiger obligationsräntorna till nivåer som inte setts sedan 2007, Buffett-indikatorn slår rekord och oljepriset eldar på inflationen. Här är tre riskfaktorer som marknaden väljer att ignorera.
Börsen på rekordnivåer igen. Tre varningssignaler som du bör ha koll på
S&P 500 och Nasdaq satte båda nya rekord i maj. Sedan årsskiftet har de amerikanska börserna stigit med 5 respektive 8 procent, mätt i euro.
84 procent av bolagen överträffade vinstförväntningarna under första kvartalet, den högsta siffran sedan andra kvartalet 2021. Optimismen på Wall Street är svår att missa.
Blinkar rött
Men samtidigt blinkar varningslamporna allt starkare. Dagens PS har tidigare rapporterat om hur Buffett-indikatorn slagit i taket, med en notering på 232 procent av BNP, den högsta nivån någonsin.
Det är långt över de 200 procent som rådde under IT-bubblan 2000, en nivå som Warren Buffett själv beskrev som att ”leka med elden” i en uppmärksammad artikel i Fortune 2001. Vi har också berättat om hur experter är djupt oeniga om vad indikatorn egentligen säger om dagens marknad.
Kritiker som Erik Hansén på Neuroquant, Morgan Stanley och Blackrock menar att måttet är föråldrat i en globaliserad ekonomi. Andra pekar på att Berkshire Hathaway agerar som om risken är högst verklig.
Nu tillkommer ytterligare orosmoln. Tyska tidskriften Focus Money ägnar sitt senaste nummer åt att sammanfatta läget där tre faktorer samverkar:
1. Räntorna utmanar börsen
Räntan på den amerikanska 30-åriga statsobligationen har passerat 5 procent för första gången sedan 2007. Tyska tioåriga Bunds nådde 3,2 procent under veckan, den högsta noteringen på 15 år.
I Japan och Storbritannien ligger räntorna på nivåer som inte setts sedan slutet av 1990-talet. Financial Times beskriver utvecklingen som en ren utförsäljning.
Harald Preißler, marknadsstrateg på kapitalförvaltaren Bantleon, ser en splittrad marknad.
”Aktie- och räntemarknaden skickar helt olika signaler. Aktierna firar nya rekord efter en stark rapportsäsong, samtidigt som oron på räntemarknaden är påtaglig”, beskriver han i Focus Money.
Innebörden är enkel. När en riskfri statsobligation ger 5 procent krymper argumenten för att ta börsrisk. Historiskt har den här typen av spricka mellan aktier och räntor slutat med att räntemarknaden fick rätt.
2. Oljepriset eldar på inflationen
Brent-oljan handlades kring 110 dollar fatet under stora delar av maj. Det pågående Iran-kriget och hotet mot Hormuzströdet, där en femtedel av världens oljehandel passerar, pressar upp priset.
Lotfi Karoui, chefsstrateg på Pimco, anser att marknaden underskattar konsekvenserna.
”Trots tydliga varningssignaler från oljemarknaden fortsätter investerare att bortse från vad stigande energipriser faktiskt gör med marknaden”, säger Karoui i en kommentar till tidningen.
Sambandet är välkänt. Stigande energipriser driver inflation. Högre inflation försvårar räntesänkningar.
I Tyskland har inflationen redan tagit fart sedan krigets utbrott, och förväntningarna på lägre räntor har skruvats ned kraftigt.
3. Värderingarna på börserna är de högsta någonsin
S&P 500 handlas till ett P/E-tal på 27–29, nästan dubbelt mot det historiska snittet på 17. Shiller-indexet visar samma bild.
Berkshire Hathaway har varit nettosäljare av aktier i 14 kvartal i rad och sitter på en kassa på 397 miljarder dollar, den största i bolagets historia. Hedgefondförvaltaren Mark Spitznagel har dragit paralleller till 1929.
Så påverkas svenska sparare
Men de finns de som är försiktigt optimistiska. Exempelvis Vincenzo Vedda, investeringschef på DWS som till Focus Money beskriver:
”Det finns goda skäl till att den amerikanska börsen hållit emot. Vinstutvecklingen under första kvartalet överträffade förväntningarna, både i bredd och djup. Men om räntorna biter sig fast på de här nivåerna pressas värderingarna nedåt”
Michael Hartnett, chefsstrateg på Bank of America, varnar i samma reportage för ett annat scenario. Han ser risken för en så kallad melt-up, där kurserna rusar ännu högre innan fallet kommer, samma mönster som före krascherna 1999 och 2009.
Svenska sparare är direkt exponerade. Globala indexfonder och tekniktunga fonder innebär att en stor del av svenskarnas pensionskapital och privata sparande följer Wall Street.
Tre tunga riskfaktorer samverkar nu på ett sätt som inte setts på länge.
Signalen är inte att sälja allt. Men den som inte förstår vad som händer under ytan riskerar att bli tagen på sängen när marknaden börjar agera.
