På senare år har antalet konsumenter som fått sitt konto avslutat eller spärrat ökat. Men vad säger egentligen lagen, och vad gör man om man drabbas felaktigt?
Banker stänger svenskarnas konton – detta gäller
Kontostängningar och nekade betalningar har fått ökad uppmärksamhet i både Sverige och internationellt.
En som påverkats är en svensk pensionär med boende i Spanien. Utan förvarning stängde hennes svenska bank av utlandsbetalningarna och lämnade henne således utan möjlighet att betala sina räkningar – det har Dagens PS skrivit om tidigare.
Enligt siffror sammanfattade av Dagens Industri har antalet bankkonton som avslutats på bankens initiativ ökat från 45 000 2020 till 60 000 år 2022.
“Är en förutsättning”
Flera banker betonar att bedrägerier och oseriösa aktörer på nätet har blivit fler, och att det påverkar hur deras system reagerar. Ica-banken säger att man ”i dag nekar fler transaktioner än tidigare”.
”Ett betalkonto är en förutsättning för att kunna ta emot lön eller bidrag, betala räkningar och delta i vardagens ekonomiska liv. Utan konto riskerar du att hamna utanför både det finansiella systemet och samhället i stort”, konstaterade Mithra Sundberg, avdelningschef för betaltillsyn hos FI, i fjol.
Att plötsligt stå utan bankkonto innebär helt enkelt stora problem i vardagen.
Men hur långt sträcker sig egentligen bankernas makt? Och vad säger lagen om din rätt till ett betalkonto?
Missa inte: Här är världens billigaste plats att pensionera sig på. Dagens PS
Du har rätt till ett betalkonto – men…
”Alla konsumenter har rätt till ett betalkonto”. Det slår Finansinspektionen fast.
Rätten gäller personer som är bosatta i Sverige eller inom EES och avser ett betalkonto med grundläggande funktioner.
”Det är väldigt svårt att säga i de här situationerna, för lagen är inte så detaljerad. Som lagligen bosatt inom EES har du rätt till ett betalkonto med grundläggande funktion, exempelvis ett debitkort och någon tjänst där du kan utföra betalningar”, säger juristen Fredrik Nordquist som är biträdande chef på Konsumenternas bank- och finansbyrå, till DI.
“Men skulle det stå i strid med penningtvättsregelverket så gäller inte den rättigheten”, tillägger han.
Banker måste nämligen i sin tur följa regler som ska förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Därför får de, under vissa förutsättningar, neka eller avsluta ett konto – exempelvis om konsumentens identitet inte kan styrkas eller om banken bedömer att den inte kan hantera risken för penningtvätt.
Problemet, enligt Finansinspektionen, är konsekvenserna. Att stå utan konto leder snabbt till ekonomiskt utanförskap. Därför menar myndigheten att bankerna inte ska gå längre än nödvändigt.
Ska pröva alternativ – inte stänga direkt
I en granskning av Sveriges fyra största banker konstaterar Finansinspektionen att tillgången till betalkonto fortfarande begränsas för mycket.
“Bankerna bör därför alltid pröva alternativa lösningar innan de väljer att neka eller avsluta ett konto. FI anser att den här typen av skyldighet bör införas i lag och att de riskreducerande åtgärder som bankerna vidtagit dokumenteras för att möjliggöra uppföljning”, skriver FI.
Under 2026 ska granskningen breddas till att även omfatta mindre banker.
Läs även: 25 000 kronor kan knäcka halva Sveriges befolkning. Dagens PS
Om ditt konto blir stoppat
Om ett konto avslutas eller om du nekas att öppna ett nytt finns det vissa krav på banken. Du ska få information om hur beslutet kan överklagas och den ska vara skriftlig och kostnadsfri. Om det är möjligt ska också skälen till beslutet framgå.
Får du ingen skriftlig information kan du själv kräva det. Det är ett viktigt första steg om du vill ta ärendet vidare.
Klaga hos banken
Anser du att beslutet är felaktigt bör du vända dig till bankens kundtjänst och därefter till bankens klagomålsansvariga. Enligt konsumentvägledningen ska klagomålsansvarig normalt återkomma inom 14 dagar.
Om banken står fast vid sitt beslut finns flera vägar vidare, berättar Konsumenternas.
Läs även: Banken spärrade hennes konton – blev utan pengar i Spanien. Realtid
ARN kan pröva spärrade och nekade konton
Du kan få bankens beslut prövat av Allmänna reklamationsnämnden. ARN:s beslut är rekommendationer, men de följs ofta av bankerna.
Det viktiga är att du inte väntar för länge. Huvudregeln är att en anmälan ska göras inom ett år från det att du först klagade till banken. Även personer som inte är kunder i banken kan få sin tvist prövad när det gäller nekade eller uppsagda betalkonton.
Anmälan kostar 150 kronor, men avgiften kan ersättas om du får rätt.
Domstol och myndigheter – sista utvägarna
Det går också att ta ärendet till domstol, men det kan bli kostsamt. Du riskerar att få betala både dina egna och bankens rättegångskostnader. I vissa fall kan rättsskyddet i hemförsäkringen täcka delar av kostnaden.
Parallellt kan du anmäla banken till Finansinspektionen. Myndigheten prövar inte enskilda tvister, men tips från konsumenter kan leda till tillsynsåtgärder. Även Konsumentverket kan ta emot anmälningar om oskäliga villkor eller vilseledande information.
Läs också: Så mycket pengar ska du ha på ditt sparkonto. Dagens PS
