Fyrtio år på jobbet borde väl räcka för en hygglig pension? Nja. En ny rapport från Folksam visar att den allmänna pensionen har krympt i förhållande till lönen. För medelinkomsttagare som arbetat i minst 40 år motsvarade pensionen bara 47 procent av slutlönen.
Efter 40 års arbete: Så lite får du i allmän pension
Arbeta länge och få en bra pension, lyder det flitigt upprepade rådet.
Men ett långt arbetsliv ger inte samma utdelning som tidigare.
I en ny rapport har Folksam granskat hur pensionerna har utvecklats för personer födda mellan 1937 och 1957.
Resultatet visar att den allmänna pensionen har tappat en stor del av sitt värde i förhållande till slutlönen.
Missa inte: De får 81 000 kronor i pension – varje månad. Dagens PS
Från 70 till 47 procent av lönen
För medelinkomsttagare som arbetat i minst 40 år och gick i pension 2002 motsvarade den allmänna pensionen 70 procent av slutlönen före skatt.
För motsvarande grupp som pensionerades 2022 hade andelen sjunkit till 47 procent.
Det är en minskning med 23 procentenheter.
”Det är nog många blivande pensionärer som kommer bli både förvånade och förskräckta när de inser hur lite ett långt yrkesliv faktiskt ger i allmän pension. Ett långt arbetsliv ger visserligen mer pension än ett kort men det är en klen tröst om pengarna ändå inte räcker till”, kommenterar Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam, i ett pressmeddelande.
En förklaring till utvecklingen är att svenskarna lever längre. Pensionen ska därför räcka under fler år, vilket pressar ned månadsbeloppet när pensionsuttaget inte skjuts upp.
Läs även: Räntevarningen: Då blir ditt bolån 22 500 kronor dyrare. Dagens PS
Tusentals kronor skiljer pensionärerna åt
Folksams granskning visar också hur mycket arbetslivets längd betyder för pensionen i kronor.
Bland medelinkomsttagare födda 1957 som arbetat minst 40 år låg medianpensionen på 26 297 kronor i månaden före skatt.
För motsvarande grupp med kortare arbetsliv var beloppet 20 611 kronor.
Skillnaden var alltså 5 686 kronor varje månad.
Bland höginkomsttagare var skillnaden ännu större, 8 045 kronor i månaden.
Trots det var det bara omkring hälften av pensionärerna i de undersökta årskullarna som hade arbetat minst 40 år.
Tjänstepensionen räddar ekonomin
När den allmänna pensionen har halkat efter har tjänstepensionen fått större betydelse.
För medelinkomsttagare med minst 40 års arbete har tjänstepensionen mer än fördubblats mellan de undersökta årskullarna, från 3 098 till 6 666 kronor i månaden, räknat i 2024 års penningvärde.
Folksam konstaterar att ungefär hälften av pensionärerna födda 1957 skulle hamna under gränsen för relativ fattigdom utan tjänstepensionen.
”Tjänstepension har för många blivit helt avgörande för att få en trygg ekonomi på ålderns höst och så var det inte tänkt att det skulle vara”, säger Svärdman.
Även de omkring 500 000 svenskar som saknar tjänstepension behöver kunna förlita sig på den allmänna pensionen, menar han.
Ett extra arbetsår kan ge 2 300 kronor mer
Ett sätt att höja sitt månadsbelopp är att skjuta upp pensioneringen.
Enligt siffror från Pensionsmyndigheten kan ett extra arbetsår efter 67 års ålder ge en person med genomsnittlig lön mellan 1 900 och 2 300 kronor mer i pension varje månad, livet ut.
I beloppet ingår både allmän pension och tjänstepension.
Förklaringen är dels att du fortsätter tjäna in pension under det extra arbetsåret, dels att pengarna fördelas över färre förväntade återstående levnadsår.
Myndigheten har också räknat på vad som skulle krävas för att uppnå motsvarande pensionsökning genom eget sparande.
Med en månadslön på 37 100 kronor kan ett extra arbetsår ge omkring 1 900 kronor mer i pension per månad.
För att få samma månadsbelopp genom privat sparande skulle du behöva spara 1 300 kronor i månaden under 20 år. Beräkningen förutsätter en årlig avkastning på 5,5 procent före avgifter.
Läs också: Så fungerar gåva, arv och laglott när du vill stötta barnen. E55
