Att ha ett sparkonto – gärna med pengar på – är en god idé. Men hur mycket pengar är egentligen rimligt?
Så mycket pengar ska du ha på ditt sparkonto
En undersökning från Compricer visar att 88 procent av svenskarna har ett sparkonto och att 70 procent sparar regelbundet varje månad. Sammanlagt har svenska hushåll över 2 000 miljarder kronor på sparkonton.
Sparkonto-sparandet kan dock gå överstyr, inte minst om man ligger kvar hos storbankerna. Där ligger räntan i snitt två procentenheter lägre än hos nischbankerna.
Så ska du dela upp ditt sparande
Ditt sparande kan delas upp i buffert, kortsiktigt sparande (cirka 1-3 år) och långsiktigt sparande (över tre år).
Den förstnämnda, bufferten, bör placeras på ett sparkonto utan bindningstid och med fria uttag. Det berättar Américo Fernández, privatekonom på SEB, för PS.
Räntan på dessa konton är ofta något lägre, inte minst hos storbankerna.
Missa inte: Pensionen räcker längre här – lev på 7 600 kronor i månaden. Dagens PS
Tre till sex månaders utgifter
Hur stor bufferten ska vara beror på din livssituation. Husägare och barnfamiljer har ofta större oförutsedda kostnader än exempelvis studenter eller personer som bor i hyresrätt.
Ett återkommande riktmärke är dock att bufferten ska täcka mellan tre och sex månaders utgifter.
“Man brukar säga tre månadslöner, men än bättre är att kolla hur stora utgifter man har per månad och tänka att ens buffert ska täcka tre månaders utgifter”, säger Niklas Laninge, sparpsykolog på Opti, till Aftonbladet.
För den som har utgifter på 20 000 kronor i månaden innebär det en buffert på minst 60 000 kronor, gärna mer.
Poängen är att bufferten ska ge trygghet – inte stress.
Kortsiktiga pengar
Har du sparande som du inte behöver nu, men som ska användas inom cirka tre år – till exempel till en kontantinsats, renovering eller större resa – kan ett sparkonto med fast ränta vara ett bättre alternativ.
“Pengarna kan läggas på ett fasträntekonto som ger lite högre ränta men färre uttagsmöjligheter”, har Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, tidigare sagt till PS.
Här går det ofta att få något högre avkastning jämfört med rörliga sparkonton.
Läs även: Så förlorar svenskarna miljarder på dåligt sparande. Realtid
Och resten?
Det går förvisso att ha alla sina pengar på sparkonto. Tryggare än så kan det knappast bli. Men då riskerar man att gå miste om avkastning.
“Om du har en för stor buffert riskerar du att både gå miste om börsens avkastning, och förlora värdet på pengarna över tid på grund av den ökända inflationen”, skriver Avanzas Felicia Schön i ett blogginlägg.
Hon får medhåll från Niklas Laninge:
“Nog för att många inte har en tillräcklig buffert, men faktum är att svenskarna totalt har runt 3000 miljarder på spar- och transaktionskonton. Mycket av pengarna är sannolikt egentligen ett mer långsiktigt sparande, och då kan man ju ta en lite högre risk”, säger han.
Vill du att dina pengar ska växa kan det därför vara klokt att placera dina långsiktiga pengar på börsen.
Så kan du placera på börsen
För den som vill ha ett tryggt sparande utan att följa börsen varje vecka kan fonder vara ett bra alternativ. Det berättar sparexperten Christina Engelen.
“Då tycker jag att man ska blanda olika typer av fonder. Dela upp sparandet över fem, sex olika fonder för att få en riskspridning. Som exempel kan fördelningen bli 40 procent globalfonder, 30 procent Sverigefonder, 20 procent tillväxtfonder och 10 procent branschfonder. Om man inte vill ha så mycket globalfonder kan man öka andelen Sverigefonder”, säger hon till Senioren.
Genom att sprida pengarna över flera olika typer av fonder minskar risken samtidigt som pengarna får chans att växa över tid.
Så kan du dela upp ditt sparande
- Rörligt sparkonto med fria uttag: Buffert, tre till sex månaders utgifter.
- Fasträntekonto: Pengar du behöver inom tre år.
- Börsen: Långsiktiga pengar, exempelvis pension.
Läs också: Han följde Buffetts råd – kunde gå i pension vid 30. Dagens PS
