Dagens PS

Historisk blodvändning hos Jehovas vittnen – kan rädda liv

Jehovas vittnen ändrar nu sin syn på flera av blodets viktigaste beståndsdelar. Foto: Pär Bäckström/TT

Jehovas vittnen gör en historisk förändring av sina regler kring blod. Medlemmar kan nu själva välja att ta emot bland annat röda blodkroppar, plasma och blodplättar. För sjukvården kan beskedet innebära färre situationer där läkare och sjuksköterskor tvingas stå bredvid när en patient av religiösa skäl avstår från behandling som skulle kunna rädda livet.

I årtionden har Jehovas vittnens inställning till blodtransfusioner skapat några av sjukvårdens svåraste etiska situationer.

En vuxen patient kan vara svårt sjuk, läkaren vet vilken behandling som behövs – men patienten säger nej.

Nu ändrar trossamfundet reglerna, rapporterar TV2.

Gränsen mellan tro och modern sjukvård har flyttats för Jehovas vittnen – åtminstone när det gäller blodets viktigaste beståndsdelar.
Foto: Pär Bäckström/TT

Fyra viktiga delar av blodet blir tillåtna

Jehovas vittnen meddelade den 18 september att medlemmar framöver själva får avgöra om de vill ta emot fyra av blodets viktigaste beståndsdelar: röda blodkroppar, vita blodkroppar, blodplättar och plasma.

Det är en rejäl förändring.

Tidigare har organisationen gjort skillnad mellan vissa mindre blodfraktioner, som enskilda medlemmar kunnat acceptera, och de huvudsakliga blodkomponenterna.

Nu flyttas alltså även de senare över till den enskildes beslut.

Jehovas vittnen förbjuder dock fortfarande transfusion av helblod.

AI-experten: ”Sjukvårdsdata kan inte ligga hos amerikanska techbolag”

Danska Corti startade den 20 augusti en egen AI-plattform på den danska superdatorn Gefion. Målet är att europeiska sjukhus och företag ska kunna använda

Röda blodkroppar, vita blodkroppar, blodplättar och plasma blir nu en fråga för den enskilde medlemmen. Foto: Johan Nilsson/TT

Kan förändra situationen på akuten

För vårdpersonal är frågan långt ifrån teoretisk.

Blodtransfusioner kan behövas efter stora olyckor, operationer och kraftiga blödningar, men också vid vissa sjukdomar.

I Sverige bygger vården samtidigt på patientens samtycke. En vuxen patient som kan fatta egna beslut har en långtgående rätt att tacka nej till behandling, även när konsekvenserna kan bli mycket allvarliga.

Det har gjort Jehovas vittnens blodförbud till ett återkommande dilemma för läkare och sjuksköterskor.

Man kan veta vad som sannolikt skulle rädda patienten – men ändå vara förhindrad att ge behandlingen.

Den nya hållningen löser inte hela problemet eftersom helblod fortfarande är förbjudet. Men om fler patienter accepterar exempelvis röda blodkroppar eller plasma kan antalet extrema situationer minska betydligt.

För personal som arbetar med trauma, operationer och intensivvård kan förändringen därför handla om något mycket konkret: fler möjligheter att behandla svårt sjuka patienter – och färre gånger man behöver se en patient försämras eller dö därför att blodbehandling avvisas av religiösa skäl.

Även blodgivning öppnas

Förändringen går åt båda håll.

Jehovas vittnen kan nu också själva besluta om de vill donera blod som används för att framställa blodprodukter för andra patienter.

Tidigare i år ändrades dessutom reglerna så att medlemmar i vissa situationer kan låta tappa och lagra sitt eget blod för framtida medicinsk behandling.

Det betyder inte att Jehovas vittnen har släppt sin religiösa syn på blod.

Men gränsen mellan tro och modern sjukvård har flyttats.

Och på ett sjukhus kan den förflyttningen i vissa fall vara skillnaden mellan att vårdpersonalen står maktlös – och att den faktiskt får möjlighet att rädda ett liv.

Upptäckten: Vaccin kan bromsa åldrandet

Att vaccinera sig mot bältros ger inte bara ett effektivt skydd mot sjukdomen. Den kan också ge ett långsammare åldrande. Ett vaccin som i första hand

Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Mest lästa i kategorin