En vanlig jordbakterie trivs där få andra organismer överlever. Nu vill forskare förvandla den till ett nytt vapen mot cancer och låta den angripa tumören från dess innersta kärna.
Genombrott: Här är bakterien som ska äta upp cancertumören inifrån
Mitt inne i en cancertumör råder en ogästvänlig miljö. Blodförsörjningen är dålig, mängden syre är liten och döda celler samlas i tumörens kärna.
För bakterien Clostridium sporogenes är det däremot närmast perfekta förhållanden.
Forskare vid University of Waterloo i Kanada försöker nu utnyttja bakteriens ovanliga egenskaper för att bekämpa cancer. Tanken är att bakteriesporer ska injiceras i kroppen, färdas genom blodet och vakna till liv först när de når tumörens syrefattiga inre.
Där ska bakterierna föröka sig och börja bryta ned tumören från insidan.
Läs även: Forskare: Så många sekunder bör du titta någon i ögonen. Dagens PS
Vaknar inne i tumören
Clostridium sporogenes förekommer naturligt i jord och kan bara växa i miljöer där det helt saknas syre. Det innebär att bakteriesporerna ska förbli inaktiva i kroppens friska och syrerika vävnader.
När de når en tumör förändras däremot förutsättningarna.
”Bakteriesporerna tar sig in i tumören och hittar en miljö där det finns gott om näring och inget syre, vilket organismen föredrar. Där börjar den äta av näringen och växa”, säger kemiprofessorn Marc Aucoin i ett pressmeddelande från University of Waterloo.
Förhoppningen är att bakterierna på så sätt ska kunna ta över utrymmet i tumörens kärna och slå ut den inifrån.
Idén är inte ny. Redan under 1900-talet genomfördes kliniska försök med sporer från Clostridium sporogenes. Bakterierna kunde skada tumörernas inre och vissa patienter uppvisade en tillfällig tillbakagång av sin cancer.
Problemet var att effekten inte varade.
Missa inte: Jakten på nästa Ozempic – läkemedelsindustrin blickar mot hjärnan. Dagens PS
Fastnar vid tumörens ytterkant
Ju närmare tumörens ytterkant bakterierna kommer, desto mer syre möter de. Där dör de innan hela tumören har angripits. De celler som finns kvar i den yttre kanten kan därför fortsätta växa.
Forskarna i Kanada försöker nu komma runt hindret med hjälp av genteknik. De har försett bakterien med en gen från en närbesläktad organism som klarar syre bättre. Det ska ge den tillräckligt med tid för att ta sig längre ut mot tumörens kant.
Men lösningen skapar samtidigt en ny risk. Om bakterien blir alltför motståndskraftig mot syre skulle den i teorin kunna börja växa även på andra platser i kroppen.
Därför behövs en genetisk strömbrytare.
Bakterierna räknar varandra
Forskarna använder ett fenomen som kallas quorum sensing. Bakterier skickar ut kemiska signaler och kan på så sätt registrera hur många de har blivit.
Först när tillräckligt många bakterier har samlats inne i tumören blir signalen stark nog för att slå på den syretåliga genen. Tanken är att hindra aktiveringen från att ske för tidigt, exempelvis medan sporerna fortfarande färdas genom blodet.
”Med syntetisk biologi byggde vi något som liknar en elektrisk krets, men i stället för ledningar använde vi delar av dna”, förklarar matematikprofessorn Brian Ingalls.
Forskarna har testat styrsystemet genom att låta bakterierna framställa ett grönt fluorescerande protein när genen aktiveras. I en tidigare studie har de även visat att bakterien kan modifieras så att den tål mer syre.
Läs även: Tidiga tecken på cancer som är lätta att missa – då bör du söka vård. E55
Ingen färdig behandling
Nu ska de båda delarna föras samman i en och samma bakterie. Därefter väntar prekliniska försök där konstruktionen ska testas mot en tumör.
Forskarna betonar att arbetet fortfarande befinner sig i ett tidigt skede. Ännu finns alltså ingen bakteriebehandling som kan ges till cancerpatienter.
På längre sikt skulle styrsystemet även kunna få bakterierna att aktivera läkemedel eller väcka kroppens immunförsvar inne i tumören. Om forskarna lyckas kan den syrefria plats där dagens behandlingar har svårt att nå i stället bli cancerns svaga punkt.
Läs också: Gigantiskt mineralfynd på 6 000 meters djup – Japan och USA går samman. Realtid
