Nederländska forskare har utvecklat en betong där inbäddade bakterier tätar sprickor på egen hand. Tekniken används redan i broar och tunnlar, och kan drastiskt minska behovet av kostsamma reparationer.
Bakterier gör att betong läker sig själv – sparar miljarder på infrastruktur
Betong spricker. Det är oundvikligt. Men tänk om materialet kunde laga sig självt, ungefär som mänsklig hud läker ett sår?
Det är precis vad forskarna Erik Schlangen och mikrobiologen Henk Jonkers vid Delft tekniska universitet (TU Delft) i Nederländerna har åstadkommit.
Schlangen inspirerades av spanska forskare som använde bakterier för att reparera monument, och rekryterade Jonkers från Max Planck-institutet i Bremen där han arbetade med kalkstenproducerande mikroorganismer. Tillsammans utvecklade de en betong baserad på bakterien Sporosarcina pasteurii.
Sovande bakterier vaknar av regn
Bakteriesporerna bäddas in i små lerkapslar tillsammans med näring och blandas direkt i betongen. Där ligger de i viloläge, potentiellt i årtionden.
När en spricka uppstår och regnvatten tränger in aktiveras bakterierna. De börjar producera kalciumkarbonat, alltså kalksten, som fyller igen sprickan. Inom några veckor är skadan tätad.
Enligt Schlangen visar testerna att bakterierna kan täta sprickor. Han uttrycker samtidigt frustration över att byggbranschen är så konservativ.
Redan i kommersiellt bruk
Det holländska företaget Basilisk har kommersialiserat tekniken och levererar självläkande betong till broar, tunnlar och vattentankar. I januari 2026 expanderade företaget till den amerikanska marknaden genom distributionsavtal med Restoration Partners.
Produktionskostnaden är högre än för konventionell betong. Men totalkostnaden sjunker, eftersom behovet av manuella reparationer minskar kraftigt.
Kan bara användas utomhus
En viktig begränsning finns. Tekniken fungerar bara i konstruktioner som utsätts för regn och fukt. Inomhus, där betongen inte kommer i kontakt med vatten, förblir bakterierna i sitt viloläge utan att aktiveras.
Det gör tekniken särskilt lämpad för infrastruktur. Broar, tunnlar, vattenreservoarer och andra utsatta konstruktioner där reparationer är dyra och komplicerade.
Enormt klimatavtryck att angripa
Bara cementproduktion står för omkring 8 procent av de globala koldioxidutsläppen. Hela Bygg- och fastighetssektorn är fortsatt en av de största klimatbovarna, med 37 procent av världens koldioxidutsläpp enligt FN:s miljöprogram. Siffran inkluderar både produktion och drift av byggnader.
Om betongens livslängd kan förlängas och behovet av nyproduktion minska, kan självläkande betong bidra till att sänka sektorns klimatavtryck märkbart.
Enligt Schlangen är målet att minska mängden betong som behövs, för att förbättra koldioxidavtrycket och skydda miljön.
Svensk forskning pågår
Även i Sverige pågår forskning på området. Vid Luleå tekniska universitet har Magdalena Rajczakowska undersökt självläkande betong, med finansiering från bland annat Trafikverket och Skanska. Resultaten visar att betong med slagg eller flygaska läker bättre än betong med enbart portlandcement.
Enbart i Tyskland behöver omkring 4 000 motorvägsbroar renoveras. Många av dem är över 50 år gamla. Med självläkande betong skulle underhållsbehoven kunna minska avsevärt, både i kostnad och i klimatpåverkan.
Fakta: Självläkande betong
-
- Utvecklare: Erik Schlangen och Henk Jonkers, TU Delft, Nederländerna
-
- Bakterie: Sporosarcina pasteurii, inbäddad i lerkapslar
-
- Funktion: Aktiveras av vatten, producerar kalksten som tätar sprickor
-
- Tid: Sprickor tätas inom veckor
-
- Kommersiellt: Företaget Basilisk levererar till broar, tunnlar och vattentankar
-
- Begränsning: Fungerar bara i konstruktioner som utsätts för regn
