Kan en klassisk blå plåtburk från mataffären med Nivea verkligen utmana en ansiktskräm som kostar lika mycket som en weekendresa? En brittisk journalist bestämde sig för att sätta saken på prov – genom att använda båda samtidigt. Resultatet ger den gamla budgetklassikern oväntad draghjälp.
Hon smorde ena kinden med Nivea – resultatet mot lyxkrämen för 5 500 kronor överraskade
Hudvård har blivit en miljardindustri där vissa krämer kostar mer än en bättre middag för två. Samtidigt står den blå Nivea-burken troget kvar i badrumsskåpen generation efter generation.
Frågan är om den fortfarande är ett fynd – eller mest nostalgi.
Ena kinden fick budget – den andra lyx
Journalisten Claire Cisotti genomförde ett ovanligt experiment. Under en hel månad smorde hon vänster kind med klassiska Nivea Creme, som i det franska testet kostade 1,95 euro per 100 milliliter.
Den högra kinden fick i stället lyxkrämen La Mer – en ikon i skönhetsvärlden som kostade 492 euro för motsvarande mängd.
Det är en prisskillnad på över 250 gånger.
Efter testperioden jämfördes huden och resultatet blev betydligt jämnare än prislapparna antydde.
Rynkorna kunde inte läsa prislappen
Båda krämerna återfuktade huden och de fina linjerna blev mindre framträdande. Lyxkrämen sprang alltså inte ifrån den gamla blå burken på det sätt som man möjligen kan förvänta sig när den kostar hundratals gånger mer.
Förklaringen är ganska jordnära. När torr hud får ordentligt med fukt ser den ofta fylligare och slätare ut. Det gäller oavsett om krämen köpts på stormarknaden eller överlämnats av en vitklädd expedit under kristallkrona.
Det betyder däremot inte att Nivea och La Mer är samma produkt. Dyrare hudvård kan innehålla andra aktiva ingredienser och vara framtagen för mer specifika hudproblem.
Men prislappen är i sig ingen garanti för ett ansikte som plötsligt glömt vilket år man är född.
Forskaren: ”Glöm Greta – vi lever i Generation Bianca”
För några år sedan handlade allt om Greta Thunberg. Klimatångest, återvinning och flygskam. Nu är det Bianca Ingrosso som sätter tonen, enligt
Apotekaren: Ha alltid en blå burk hemma
Nu får den gamla Nivea-burken dessutom stöd från apotekarhåll.
Apotekaren Rafaela Ribeiro beskriver den klassiska krämen i Marie France som en produkt som hon tycker bör finnas i hemmet eftersom den är så användbar. Hon använder den själv ofta.
Nivea Creme lanserades i Hamburg 1911 och har alltså överlevt såväl två världskrig som otaliga skönhetstrender. En viktig ingrediens är Eucerit, ett emulgeringsmedel som hjälper till att hålla vatten och olja samman.
Krämen innehåller också bland annat mineralolja och fungerar mycket ocklusivt – enkelt uttryckt lägger den sig som ett skyddande lager över huden och minskar vattenförlusten.
Men Nivea passar inte alla
Här kommer den mindre glamorösa fotnoten.
Den feta konsistensen gör krämen särskilt användbar på torr och mycket torr hud. Den kan också användas på torra partier på kroppen och som intensiv återfuktning när huden behöver lite första hjälpen.
Men för personer med blandhy, fet hud eller aknebenägen hud kan den vara för tung. Experterna betonar därför att den blå burken inte är någon universalprodukt för alla ansikten.
Och någon avancerad anti-age-produkt är den inte heller. Den innehåller inte särskilda ingredienser mot exempelvis pigmentfläckar eller rynkor. Däremot kan den kraftiga återfuktningen tillfälligt få torr hud och fina linjer att se slätare ut.
115 år senare står burken kvar
Det är kanske det mest anmärkningsvärda med hela historien.
Nivea Creme skapades 1911. År 2026, 115 år senare, står nästan samma blå burk fortfarande och slåss om platsen i badrumsskåpet med serum, syror och lyxkrämer för tusentals kronor.
Den gör inte huden 20 år yngre och den passar inte alla.
Men kostar konkurrenten flera tusen kronor mer för samma mängd är det åtminstone rimligt att begära mer än en snyggare burk.
Så blir du bättre på att komma ihåg – 7 enkla knep som faktiskt fungerar
Vi lever i en tid där mobilen kommer ihåg våra möten, datorn sparar våra dokument och AI svarar på våra frågor. Det gör livet enklare – men också att vi
