Krönika: Storbankerna hävdar att deras vinster är normala. Nu har vi jämfört med 16 av världens största banker. Resultatet borde få varje svensk bolånetagare att reagera.
Så mycket mer tjänar svenska banker i jämförelse med andra banker
När SEB:s Petter Brunnberg säger att en bankskatt ”riskerar att leda till dyrare lånekostnader” bygger det på en outtalad premiss: att bankernas marginaler redan är pressade. Att det inte finns utrymme.
Läs mer i artikelserien:
Svenska bankernas tysta utpressning – absurt att ingen reagerar. Dagens PS
Siffrorna bankerna inte vill du ska jämföra med. Dagens PS
Stämmer det? Eller är det bara något vi har vant oss vid att höra?
Vi har gått igenom boksluten för 2025, inte bara de svenska storbankerna, utan även de tio största i Europa och de sex största i USA.
Samma mått. Samma period. Samma fråga: Hur mycket av varje intjänad krona blir ren vinst?
Påminnelse som borde göra ont
| Bank | Nettomarginal |
|---|---|
| Swedbank | 47,7% |
| Handelsbanken | 41,7% |
| Nordea | 41,0% |
| SEB | 40,4% |
| Snitt Sverige | ~42,7% |
Av varje krona som passerar en svensk storbank stannar mer än 40 öre som ren vinst. I förra krönikan visade vi att det är upp till 18 gånger mer än Axfood och tre gånger mer än Atlas Copco.
Bankerna invänder att man inte kan jämföra banker med mataffärer.
Okej. Då jämför vi med banker i stället.
Europas banker klarar sig på hälften
| Bank | Land | Nettomarginal | RoTE |
|---|---|---|---|
| UniCredit | Italien | 44,4% | 19,2% |
| HSBC | Storbritannien | 43,8% | 13,3% |
| Intesa Sanpaolo | Italien | 34,3% | 22,0% |
| ING Group | Nederländerna | 27,4% | 13,2% |
| BNP Paribas | Frankrike | 23,8% | 11,6% |
| Santander | Spanien | 22,6% | 16,3% |
| Société Générale | Frankrike | 22,0% | 10,2% |
| Deutsche Bank | Tyskland | 22,1% | 10,3% |
| Barclays | Storbritannien | 21,2% | 11,3% |
| UBS | Schweiz | 15,7% | 8,6% |
| Snitt Europa | ~27,7% | ~13,2% |
Europeiska banker ovan snittar knappt 28 procent. De svenska bankerna ligger 15 procentenheter högre. Över 50 procent mer lönsamma per intjänad krona.
Deutsche Bank, en av Europas största banker, behåller 22 öre av varje intjänad krona. Swedbank behåller 48.
BNP Paribas, Frankrikes flaggskepp med en balansräkning som hela den svenska banksektorn, landar på 24 procent. Handelsbanken, som gärna beskriver sig som konservativ och försiktig, slår den med nästan det dubbla.
Dessa banker verkar på samma typ av marknad, under liknande regelverk, med samma typ av kunder. Ändå tar de svenska bankerna ut avsevärt mer.
Frågan är inte varför europeiska banker tjänar så lite. Frågan är varför svenska banker tjänar så mycket.
Inte ens Goldman Sachs kommer i närheten
| Bank | Nettomarginal | ROE |
|---|---|---|
| JPMorgan Chase | 30,8% | 17,0% |
| Goldman Sachs | 29,5% | 15,0% |
| Bank of America | 27,0% | 9,9% |
| Wells Fargo | 25,4% | ~12,0% |
| Morgan Stanley | 23,9% | — |
| Citigroup | 16,8% | — |
| Snitt USA | ~25,6% |
JPMorgan Chase, världens mest lönsamma bank med 57 miljarder dollar i årsvinst, har en nettomarginal på 31 procent. Svenska folkhemmets bank, Swedbank, slår alltså den med 17 procentenheter.
Goldman Sachs som är synonymt med aggressiv vinstjakt på Wall Street, en bank som till och med blivit föremål för kongressförhör om girighet. landar på 29,5 procent.
Samtliga fyra svenska storbanker överträffar Goldman Sachs.
Låt det sjunka in.
Swedbank, som marknadsför sig med ord som ”nära” och ”hållbar”, är mer lönsam per intjänad krona än Wall Streets mest ökända vinstmaskin.
Samma avkastning, dubbla priset
| Region | Snitt nettomarginal | Snitt ROE |
|---|---|---|
| Sverige | 42,7% | ~14,4% |
| Europa | 27,7% | ~13,2% |
| USA | 25,6% | ~12,7% |
Här avslöjas något viktigt. De svenska bankerna levererar i princip samma ROE som de europeiska och amerikanska, runt 12–14 procent. Men de gör det med radikalt högre marginaler.
Vad betyder det i praktiken?
Att de svenska bankerna tar ut mer från sina kunder utan att skapa proportionellt mer värde för ägarna. De tar mer betalt för att leverera samma resultat.
Det är precis det Finansinspektionen har varnat för, att bankerna behåller mellanskillnaden när styrräntan sjunker istället för att sänka bolåneräntorna.
Vart tar mellanskillnaden vägen? Inte till lägre avgifter. Inte till bättre räntor på sparkontot. Inte till innovation.
Den försvinner i en verksamhetsmodell som inte behöver anstränga sig för att konkurrensen saknas.
Invändningen som inte håller
Bankerna kommer att säga att jämförelsen haltar. Att redovisningsregler skiljer sig. Att HSBC:s höga marginal beror på hur de definierar intäkter. Att amerikanska banker har investment banking som drar ner snittet.
Invändningarna är delvis korrekta. Definitionerna varierar. Men de varierar inte med 15–17 procentenheter.
Och mönstret är entydigt. Från Frankfurts Deutsche Bank till Milanos UniCredit till Manhattans JPMorgan. Alla landar de under de svenska storbankerna.
Om skillnaden hade varit två, tre procentenheter hade man kunnat peka på redovisningsteknikaliteter.
Men när Swedbank har dubbelt så hög marginal som Deutsche Bank handlar det inte om bokföringsmetoder. Det handlar om prissättning.
Bluffargument mot bankskatten
Hans Lindberg från Bankföreningen, som vi citerade i vår förra krönika, hävdade att ”bankerna gör inte vinster i överkant”.
Nu kan vi konstatera att jämfört med varje jämförbart banksystem i den utvecklade världen gör de svenska bankerna vinster i överkant.
Det är inte en åsikt. Det är bokslutssiffror.
Om JPMorgan kan leverera 17 procents ROE med 31 procents nettomarginal, varför behöver Swedbank 48 procent för att leverera 15?
En bankskatt på 8 miljarder kronor motsvarar 5,7 procent av storbankernas samlade nettovinst på 141 miljarder. Den skulle ta ner deras genomsnittliga marginal till kanske 40 procent. Fortfarande högre än varje amerikansk megabank och nästan alla europeiska konkurrenter.
Bankernas hot mot svenska konsumenter och företagare
Hotet att skicka notan vidare till bolånetagarna är inte en ekonomisk nödvändighet. Det är ett maktmedel. Ett maktmedel som ingen bank i Frankfurt, Paris eller New York hade kunnat använda utan att förlora kunder till konkurrenter.
Att tre av fyra oppositionspartier nu vill beskatta bankernas övervinster är inte populism, det är rationell politik baserad på siffror.
Men i Sverige, med fyra banker som kontrollerar marknaden och en tillsynsmyndighet som beskriver problemet utan att lösa det, fungerar hotet. Varje gång.
Det är bra och viktigt att banker tjänar pengar
Låt oss vara tydliga. Det är bra att banker tjänar pengar. Det är nödvändigt. Ett lönsamt bankväsende är grunden för en fungerande ekonomi.
Det finansierar bostäder, företag och infrastruktur. Att leverera avkastning till sina ägare är inte bara legitimt, det är ett ansvar.
Och det ansvaret tar de svenska storbankerna. Med besked. Utdelningar på över 120 miljarder kronor, stabila kursutvecklingar och avkastningsnivåer som gör dem till pålitliga investeringar.
Ur ett aktieägarperspektiv är de svenska storbankerna en framgångssaga.
Men en affär har alltid två sidor.
En frisk affär bygger på balans mellan parterna
Det som gör en marknad frisk är balansen mellan den som säljer och den som köper. Att båda parter upplever att de får rimligt värde.
Det är den grundläggande principen bakom varje fungerande marknad, från fiskhandlaren på torget till den globala obligationsmarknaden.
Jämfört med andra svenska branscher har alltså de svenska fyra storbankerna upp till 18 gånger högre marginaler jämfört med andra banker i världen.
50 procent högre än de vi jämfört med Europa, och 67 procent högre än USA. Samma tjänster. Samma typ av kunder. Radikalt annorlunda prislapp.
Fantastiskt värde för sin aktieägare
De svenska storbankerna levererar ett fantastiskt värde för sina aktieägare. Men frågan som ingen ställer är vilket värde levererar de till sina kunder?
Till småföretagaren som betalar bland Europas högsta avgifter? Till bolånetagaren vars räntesänkningar äts upp av ökade marginaler? Till spararen som får stå och titta på medan miljarder i ränteskillnad aldrig når sparkontot?
En hållbar och livskraftig affär kräver att värdet fördelas åt båda håll. När hela vinstekvationen lutar åt aktieägarsidan, konsekvent, år efter år, med marginaler som ingen jämförbar marknad i världen kan matcha.
Då är det inte längre en affärsmodell. Det är en obalans. Och en obalans som ingen korrigerar blir till slut en exploatering av dem som inte kan välja bort den.
Hela poängen med en marknad är att den skapar värde för alla parter. Inte bara för dem som äger den.
