Sverige ligger i framkant när det gäller att skapa startups, desto sämre är vi på att behålla de nya företagen som växer, enligt nationalekonomen och professorn Magnus Henrekson.
Nationalekonomen Magnus Henrekson: Därför hamnar våra tillväxtraketer utomlands
Sverige har under de senaste decennierna förvandlats till en dynamisk guldgruva för nya företag. Från att ha haft en privat sysselsättning som stod helt stilla från 1950-talet till mitten av 1980-talet ser landskapet i dag helt annorlunda ut.
Det finns i dag en stark riskkapitalsektor, ett sprudlande nyföretagande och mängder av högt värderade teknikbolag. Landet har blivit mästare på att få fram framgångsrika startups men därmed uppstår ett nytt och betydligt svårare problem.
När framgången leder till flytt utomlands
Sveriges nya utmaning handlar inte om att starta bolag utan om att behålla dem när de växer sig stora. Statistik visar att en stor majoritet av de svenska enhörningarna till slut lämnar landet.
Det sker genom att de antingen säljs till utländska intressenter eller väljer en notering på utländska börser. Nationalekonomen och professorn Magnus Henrekson vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) sätter fingret på problemet.
”Mer än 70 procent av de svenska enhörningarna lämnar så småningom landet, ofta genom att säljas till utländska företag eller genom notering på utländska börser”, säger han i en intervju med Dagens Industri.
När detta sker försvinner inte bara själva bolaget. Konsekvenserna drar med sig värdefulla arbetstillfällen, unik expertis och framtida skatteintäkter till andra nationer.
Professorn: Det är troligen svagaste länken
Tillgången på kapital är i dag relativ flaskhals som har breddats rejält med fler affärsänglar och investerare. I stället sitter bromsklossen på ett helt annat ställe. För att skala upp en verksamhet krävs mer än en vass affärsidé.
Det behövs rutinerade chefer och specialister inom både forskning och internationell försäljning. När dessa nyckelpersoner ska våga lämna en trygg anställning för ett osäkert tillväxtäventyr räcker sällan enbart en vanlig lön till som morot.
”Den svagaste länken är sannolikt nyckelmedarbetarna, erfarna chefer, specialister inom forskning och utveckling, säljare och andra personer som behövs när ett företag ska ta steget från lovande idé till större organisation”, säger Magnus Henrekson till Di.
Trots att det har införts regler för kvalificerade personaloptioner menar kritikerna att de nuvarande ramarna är för snäva. Det finns gränser för hur gamla och stora bolagen får vara vilket stänger ute många snabbväxande teknikföretag i ett kritiskt skede. Om inte nyckelkompetensen kan knytas tidigt till verksamheten blir konsekvensen att bolaget säljs i stället för att byggas vidare på svensk mark.
Vägen framåt för det svenska näringslivet
För att vända denna utveckling krävs det att hela kedjan från idé till global export succé hänger ihop. Det räcker inte med en stark produkt utan det behövs rätt kompetens och fungerande system för personaloptioner som inte slår i dörren för tidigt. Utmaningen för Sverige framöver blir att skapa de rätta förutsättningarna så att bolagen stannar och bygger långsiktiga värden på hemmaplan.
”Sverige kan skapa startups. Utmaningen är att skapa villkor som gör att fler av dem växer till stora, självständiga och globalt konkurrenskraftiga företag med bas i Sverige”, slår nationalekonomen fast i Di.
