Amerikanska techjättar träffar EU:s beslutsfattare oftare än något europeiskt bolag och lägger mer pengar på lobbying. Samtidigt luckras de digitala reglerna upp, enligt granskare i linje med jättarnas krav.
Google fick 302 möten i Bryssel – fler än något EU-bolag
Sedan EU-valet i juni 2024 har Google och dess dotterbolag haft 302 möten med höga tjänstemän i EU-kommissionen och ledamöter i Europaparlamentet. Det blir mer än två möten i veckan.
Inget enskilt europeiskt bolag har haft lika många, enligt en granskning från Financial Times av EU:s öppenhetsregister och mötesdatabaser.
Apple har haft 257 möten och Amazon 239. Bland de 20 organisationer som haft flest möten finns bara tre europeiska bolag, nämligen Totalenergies, Volkswagen och Airbus.
Pengarna följer samma mönster. Apple lägger upp till 9 miljoner euro om året på lobbying i Bryssel och Meta över 10 miljoner euro, alltså över 110 miljoner kronor. Totalenergies, Volkswagen och Airbus lägger tillsammans högst 8,7 miljoner euro.
22 möten om regler som sedan mjukades upp
Google hade 22 möten bara om EU:s så kallade digitala omnibus. Paketet luckrar upp AI-reglerna och ger bland annat bolag större frihet att träna AI-modeller på personuppgifter.
Granskarna Corporate Europe Observatory och LobbyControl jämförde i januari omnibusförslaget med techbolagens lobbykrav. De fann jättarnas fingeravtryck i ändringarna, från synen på personuppgifter till hur data får användas för att träna AI.
”Vi behöver ställa svåra frågor till de beslutsfattare som har ansvaret, eftersom de verkar ge amerikanska bolag mer tillträde än europeiska”, säger Raphaël Kergueno på Transparency International till FT.
Google pekar i stället på hur många regler bolaget måste följa. ”Vårt engagemang gentemot europeiska beslutsfattare speglar bredden av nya regler vi hanterar”, säger en talesperson.
Flest möten ger inte mest makt
Antalet möten säger inte allt. Miljöorganisationerna WWF och Transport & Environment toppar listan med 431 respektive 410 möten. Ändå har de i stort sett misslyckats med att hindra EU från att försvaga delar av den gröna agendan. De har främst träffat gröna ledamöter och vänsterledamöter, som är i minoritet i parlamentet med sina 720 platser.
De amerikanska bolagen har i stället träffat ledamöter över hela det politiska fältet.
William Todts, chef för Transport & Environment, säger att det har blivit ”mycket svårare” att få möten med EPP, parlamentets största grupp. Han menar att partiets jakt på regelförenkling har blivit ”en trojansk häst” för näringslivets lobbyister.
Enligt honom handlar det inte bara om att förenkla lagar utan om att öppna dem på nytt och ändra deras riktning helt.
Malte Lohan, direktör för den amerikanska handelskammaren i EU, menar att regellättnader inte bara är ett amerikanskt mål. ”Det europeiska behovet kunde inte vara tydligare”, säger han.
Kryphålet i parlamentet
Kommissionen får bara träffa organisationer som finns i öppenhetsregistret. Ledamöterna i Europaparlamentet måste redovisa sina möten, men de har bara en rekommendation att hålla sig till registrerade lobbyister.
Enligt FT har EU:s lagstiftare haft omkring 29 000 möten med organisationer som inte står i registret. Bland dem finns Kinas beskickning och den ultrakonservativa amerikanska tankesmedjan Heritage Foundation.
Även siffrorna i sig väcker frågor om öppenheten. FT räknar dem som uppskattningar, eftersom tidningen hittade fel och ofullständiga uppgifter i ledamöternas redovisningar.
”Vi måste snarast täppa till det kryphålet”, säger Raphaël Kergueno.
Washington backar upp jättarna
Donald Trump har upprepade gånger hotat med tullar mot EU:s digitala regler. I september ansökte USA om att ansluta sig till Elon Musks process för att få X:s böter på 120 miljoner euro upphävda.
Trump har också krävt att Google stoppar en investering på 13 miljarder euro i Finland.
Samtidigt fortsätter kommissionen att bötfälla jättarna. Efter böter på 460 miljoner euro tvingas Google göra om sina sökresultat i Europa.
Europeiska grundare går ut offentligt
Den 10 september skrev Daniel Ek, Niklas Zennström och andra europeiska techgrundare ett öppet brev. De varnade för att förslaget om en gemensam europeisk bolagsform urvattnas i förhandlingarna. Samtidigt vill kommissionen att pensionspengar ska bygga techjättar i Europa.
De största techbolagen lägger tillsammans minst 73 miljoner euro om året på lobbying i EU. Det är mer än toppbolagen i någon annan bransch, enligt årets lobbyliga från LobbyControl.
Det är en ”varningssignal för demokratin”, säger Felix Duffy på LobbyControl.
