En tidigare chef inom den norska armén har erkänt grovt bedrägeri och urkundsförfalskning efter att ha förfalskat kvitton och fått pengar utbetalda i tjänsten. Chefen är inte ensam, faktum är att dessa bedrägerier ökar.
Arméchef förfalskade kvitton för 83 000 kronor – så gick det till
Dagens PS beskrev redan i oktober 2025 hur AI-genererade kvitton blivit i praktiken omöjliga att skilja från äkta. I detta fallet ändrade chefen kvittona från en resa till Orlando så att det såg ut som att han rest ensam i tjänsten, trots att familjen var med.
Chefen riskerar som mest sex års fängelse för semesterfifflet, men ett erkännande ger normalt strafflindring i norsk rätt. Saken ska behandlas som erkännandemål i Hedmarken og Østerdal tingrett i slutet av september.
När anställda reser i jobbet lägger de ofta ut pengar själva och skickar sedan in en reseräkning med kvitton. Arbetsgivaren betalar tillbaka det som hör till tjänsteresan. Privata utgifter ska inte ingå, vilket familjens kostnader räknas som.
Så gick fusket till
Enligt åtalet använde mannen Adobe Pro och strök familjemedlemmarnas namn från flygbiljetter och boende från semestern. Han ändrade också antalet personer som bodde i den hyrda lägenheten.
Dessutom skickade han in kvitton på 250 dollar, motsvarande 2 382 kronor, för förtäring som aldrig utnyttjats. Totalt fick han tillbaka 82 393 norska kronor, vilket motsvarar ungefär 83 966 svenska kronor, enligt Dagens Næringsliv.
Fusket upptäcktes av en tillfällighet, när en anställd råkade snubbla över kvittona. Försvaret polisanmälde den 26 januari. Mannen hade då redan lämnat sin chefsroll och pensionerades i mars.
Varför det här är ett växande problem
Fusk med kvitton har blivit allt enklare med teknikens snabba utveckling, från bildredigeringsprogram till AI.
Bland de kvitton som granskningsföretaget AppZen flaggar som falska var noll procent AI-genererade i mars 2025. I mitten av maj 2026 var andelen 70,8 procent, baserat på 1 471 upptäckta kvitton från 745 anställda på 174 företag, enligt Accounting Today.
Siffran gäller andelen av de kvitton som redan misstänkts vara falska, inte alla utlägg. Beloppen är vad de anställda försökte få ut, inte konstaterade förluster.
Beloppen är dessutom små med flit. Ett AI-kvitto låg i snitt på 101 dollar, motsvarande 962 kronor. Det går att jämföra med 182 dollar, eller 1 734 kronor, för äldre mallbaserade förfalskningar. Små summor slinker lättare igenom företagens automatiska godkännanden.
Betalbolaget Ramp flaggade bedrägliga fakturor för över en miljon dollar, cirka 9,52 miljoner kronor, under de första 90 dagarna efter att bolaget tagit sitt nya AI-verktyg i drift, enligt Financial Times.
Vad det betyder i Sverige
Interna fusk kostar organisationer uppskattningsvis fem procent av årsomsättningen. Det typiska fallet handlar om 104 000 dollar, eller 990 626 kronor, och pågår i tolv månader innan någon upptäcker det, enligt ACFE:s rapport Occupational Fraud 2026.
Femprocentssiffran är utredarnas egen uppskattning, men för ett svenskt bolag som omsätter fem miljarder kronor motsvarar den ändå 250 miljoner om året.
Samtidigt anser bara sju procent av bedrägeriexperterna att deras arbetsgivare är rustad mot AI-drivna bedrägerier, enligt en studie från ACFE och SAS med 713 svarande. Samma utveckling syns i försäkringsbranschen.
Läs även: Ryska konton spred AI-propaganda – så skyddar du dig inför valet
Läs även: Ernstberger tillbaka: Unga säljer elavtal till familjen
