New York och London tappar greppet. Ny data visar att Indien, Brasilien och Mellanöstern nu skapar miljonärer snabbare än väst, och över en miljon nya dollarmiljonärer väntas tillkomma innan 2030. Så ser den nya förmögenhetskartan ut.
Världens nya förmögenheter – 130 000 miljarder kronor till 2030
Den globala finansiella förmögenheten slog rekord 2025. Totalt nådde den motsvarande cirka 3 600 000 miljarder kronor, en ökning med 10,7 procent. Det är den snabbaste tillväxten sedan 2021, enligt Boston Consulting Groups årliga Global Wealth Report som publicerades i veckan.
Men det verkligt intressanta är inte summan. Det är var pengarna växer.
Tillväxtmarknaderna tar ledningen
BCG räknar med att tillväxtmarknader utanför Kina kommer att tillföra nära 75 000 miljarder kronor i finansiell förmögenhet fram till 2030. Räknar man in Kina landar siffran på hela 130 000 miljarder kronor.
Det innebär att den rikaste gruppen, personer med mer än 2,7 miljoner kronor i finansiella tillgångar, väntas växa med 8 procent årligen i dessa ekonomier.
Indien toppar listan med drygt 22 000 miljarder kronor i beräknad tillväxt. Brasilien följer med ungefär 11 000 miljarder och Mexiko med 6 500 miljarder kronor.
Samtidigt visar Knight Franks Wealth Report 2026 att antalet indiska ultrarika, definierade som personer med minst 325 miljoner kronor, har ökat med 63 procent på bara fem år.
Landet har nu 207 miljardärer, tredje flest i världen efter USA (914) och Kina (485). Till 2031 väntas Indiens miljardärspopulation växa ytterligare 51 procent till 313.
Mumbai. Inte New York
Forskarna pekar på Mumbai som det kanske tydligaste exemplet på förskjutningen. Staden står för 35,4 procent av Indiens ultrarika befolkning. Bostadspriserna i toppskiktet steg 8,7 procent under 2025, drivna av inhemska teknikentreprenörer och industrimagnater snarare än utländskt kapital.
Enligt Christine Li, forskningschef på Knight Frank Asia-Pacific, har Asiens yngre förmögna generation en starkare orientering mot innovation, teknik och demografi som skiljer dem från den traditionella västliga förmögenhetsklassen.
Goldman Sachs spår att tillväxtmarknadernas andel av globalt börsvärde stiger från 27 till 35 procent till 2030, och att de passerar USA:s andel innan decenniets slut.
Hong Kong passerar Schweiz när det gäller förmögenhet
En annan historisk milstolpe i BCG-rapporten. Hong Kong har för första gången passerat Schweiz som världens största offshore-förmögenhetshub.
Båda förvaltade motsvarande cirka 31 000 miljarder kronor i gränsöverskridande tillgångar vid utgången av 2025, men Hong Kongs tillväxttakt på 9 procent årligen överstiger Schweiz på 7,6 procent.
Bakgrunden är tydlig. Kapitalflöden från det kinesiska fastlandet, som står för mer än 60 procent av Hong Kongs förvaltade tillgångar, fortsätter att accelerera.
Det skapar en ny axel i global förmögenhetsförvaltning med Hong Kong och Singapore som motorer i Asien, medan Schweiz, USA och Storbritannien betjänar europeisk och latinamerikansk rikedom.
Trenden syns även i Europa. 165 000 miljonärer väntas flytta utomlands globalt under 2026, och för första gången förlorar Tyskland fler förmögna än landet drar till sig.
I Sverige är debatten om ISK-beskattning och förmögenhetsskatt högaktuell mot samma bakgrund.
En magnet för svenska sparare
Skiftet har redan börjat synas i fondflödena. Svenska småsparare rusade till tillväxtmarknadsfonder under årets första månader, med rekordinflöden i januari enligt Avanza.
Men bilden är inte entydig. Globala institutionella fonder dumpade indiska aktier för över 200 miljarder kronor under våren 2026, oroade av avmattande vinsttillväxt och höga värderingar.
Medan tillväxtmarknader som helhet handlas till P/E 19 jämfört med USA:s 27, har just Indien blivit dyrare relativt sina konkurrenter.
BCG-data visar samtidigt att förmögenhetsklyftan växer snabbare i Norden än många tror. Sveriges rikaste procent äger 35,8 procent av den totala förmögenheten, och andelen väntas öka ytterligare till 2030.
De med störst kapital kan diversifiera bredare, investera i tillgångsslag med högre avkastning, och ta del av den globala förmögenhetstillväxten på ett sätt som vanliga sparare inte kan.
Risker finns
Geopolitiska spänningar, handelsfragmentering, energichocker och politisk backlash mot växande klyftor kan alla bromsa utvecklingen. BCG understryker att det är för tidigt att tala om en bestående omordning.
Men riktningen är svår att ignorera. De ekonomier som en gång betraktades som riskfyllda tillväxtmarknader producerar nu miljonärer i samma takt som väst.
Och en av de mest slående detaljerna i rapporten är att den snabbast växande gruppen ultrarika, med 82 procents tillväxt, finns i Indonesien. Inte i Silicon Valley.
