En ny rapport från Deutsche Bank slår fast att den unipolära världsordningen med dollarn i centrum håller på att falla samman. I dess ställe växer guld fram som ankare i ett nytt monetärt system, drivet av centralbankers rekordköp och USA:s skenande underskott.
Deutsche Bank: Dollarns era är över – guld tar nyckelroll
År 1989 förklarade statsvetaren Francis Fukuyama att historien hade nått sitt slut. Den västerländska liberalismen hade segrat. I tre decennier verkade tesen stämma.
Nu säger Deutsche Bank att den eran är över.
I rapporten ”The return of history: gold, the dollar, and the monetary future” skriver analytikerna Mallika Sachdeva och Michael Hsueh att vi befinner oss mitt i ett paradigmskifte. Inte en tillfällig korrigering, utan en strukturell förändring av den globala ekonomiska ordningen.
Dollarn tappar greppet
Siffrorna är väldigt tydliga. Dollarns andel av centralbankernas globala reserver har minskat från över 60 procent till bara 40 procent. Samtidigt har guldets andel tredubblats från sina lägsta nivåer och utgör nu 30 procent av de totala reserverna.
USA har haft budgetunderskott i 23 raka år och skulden kan öka med ytterligare 7 biljoner dollar, Federal Reserve har femfaldigat den monetära basen sedan 2019, och räntekostnaderna för skulden kan kosta varje amerikanskt hushåll 166 000 kronor om året.
Läs mer:
Här kan du följa USAs statsskuld i realtid
Deutsche Bank pekar på att den ”stora modereringen” i den amerikanska ekonomin är förbi.
Inflationen har legat över målet i mer än fem år, centralbankernas oberoende ifrågasätts och USA:s finanspolitik beskrivs av tankesmedjor som ”direkt skadlig”.
Frysningen av ryska reserver förändrade allt
En enskild händelse accelererade utvecklingen mer än något annat. Det var beslutet 2022 att frysa Rysslands reserver i dollar och euro.
Enligt Deutsche Banks analytiker förändrade det den globala synen på vad det innebär att ha besparingar i dollar. Det amerikanska banksystemet hade förvandlats till ett vapen.
Guld, som kan förvaras fysiskt och lokalt, utom räckhåll för sanktioner, blev plötsligt attraktivt av helt nya skäl.
Det är ingen slump att Ryssland och Kina förvarar 100 procent av sitt guld på eget territorium.
I Östeuropa har länder som Tjeckien och Polen förvärvat mer än hälften av sina guldreserver under de fyra åren efter invasionen av Ukraina. Gulfstater som Qatar, Egypten och Förenade Arabemiraten har ackumulerat mellan 25 och 50 procent av allt sitt guld under samma period.
Centralbanker köper som aldrig förr
Sedan finanskrisen 2008 har centralbanker i tillväxtmarknader köpt mer än 225 miljoner troy uns guld. Vilket är mer än vad centralbanker i utvecklade ekonomier sålde under hela 1990-talet.
Tillväxtmarknadernas centralbanker har dock fortfarande bara 16 procent av sina reserver i guld, jämfört med 34 procent i utvecklade länder. Kinas centralbank har bara 9 procent. Köputrymmet är enormt.
Även ING:s råvarustrateg Ewa Manthey bekräftar att det ”strukturella intresset är bestående”, med nya köpare som Malaysias och Sydkoreas centralbanker.
Guld större än USA:s statsskuld
Som mått på förändringens omfattning lyfter Deutsche Bank fram att det totala värdet av världens guld 2025 för första gången på 40 år översteg värdet av USA:s totala omsättningsbara statsskuld.
USA:s statsskuld har passerat 39 000 miljarder dollar, men guld är i dag en större tillgångsklass.
Mot ett nytt monetärt system
Den mest provocerande delen av rapporten handlar om framtiden. Deutsche Bank öppnar för att centralbankernas guldackumulering kan vara förstadiet till ett alternativt monetärt system där guld åter fungerar som ankare.
”Historien har länge växlat mellan perioder av valutor och pengar med fysisk förankring. Det vore i linje med historien att guld återkommer”, skriver Sachdeva och Hsueh.
BCA Researchs strateger Mathieu Savary och Marko Papic beskriver guld som ett ”neutralt ankare”. En tillgång utan motpartsrisk som inte kan bli föremål för sanktioner.
Före 1990-talet utgjorde guld mellan 40 och 70 procent av centralbankernas totala reserver. Deutsche Bank ser en återgång till minst 40 procent som ett rimligt första steg.
Kina redan större än USA
En avgörande faktor är Kinas ekonomiska tyngd. I köpkraftsjusterad BNP representerar Kina redan nära 20 procent av världsekonomin och är i flera avseenden en större industriell, kommersiell och militär makt än USA.
BRICS-länderna bygger parallella betalningssystem och den ekonomiska tyngdpunktsförskjutningen mot det globala syd, som redan står för över 50 procent av världens BNP i köpkraft, gör frågan om en alternativ monetär ordning allt mer akut.
Vad det betyder för investerare?
Kaushik Basu, tidigare chefsekonom på Världsbanken, konstaterar att dollarns långa, långsamma nedgång sannolikt redan har börjat.
Flykten från dollarn banar väg för ännu dyrare guld, och analytiker ser fortsatt uppsida. Goldman Sachs siktar på 5 000 dollar, medan ICBC Standard Banks Julia Du ser en potentiell nivå på 7 150 dollar.
Men guldyran har också sina risker, kortsiktiga priskorrigeringar är oundvikliga, även i en strukturell uppgångstrend.
De som antar att de kommande tjugo åren kommer att likna de senaste trettio fattar beslut utifrån en karta som inte längre existerar, enligt Deutsche bank.
Den amerikanska hegemonin var en historisk parentes, fördelaktig, men ändå en parentes.
Historien har återvänt. Och med den, guldet enligt bankjätten.
