Centralbanker avyttrar guld, bland annat för att betala ökade kostnader för energi. Säljfrenesin märks främst i tillväxtländer.
Guldyran som kom av sig – inte lika ”lukrativ spargris”
Trenden har vänt för ädelmetallen, som tidigare setts som en trygg hamn i tider av geopolitisk oro. Nu bidrar volatilitet i valutor och ökade kostnader för olja och försvar till att centralbanker kränger guld.
Kriget i Iran sätter press på importberoende ekonomier och centralbanker tvingas intervenera valutamarknaderna på grund av ökat likviditetstryck.
Enligt CNBC, som tar upp saken, har guldpriset backat med 12 procent sedan toppen i januari och trots konfliktoron har den glänsande råvaran gått in i en period av nedgång.
Läs mer: Guld bryter mönstret – stiger inte trots krisen DagensPS
”Anmärkningsvärd försäljning av guld”
Centralbankernas utförsäljning av guld leds av tillväxtländer vars valutor uppges ha tappat i värde medan den amerikanska dollarn ryckt upp sig i skuggan av kriget.
”Det har förekommit en anmärkningsvärd försäljning av guld av ger centralbanker från ett fåtal marknadsaktörer”, säger Nicky Shiels, chef för metallstrategi på MKS Pamp, till den amerikanska finansnyhetskanalen som uppger att spotguld nu handlas till 4 838 dollar per uns och nu befinner sig i vad som beskrivs som ”korrektionsterritorium”.
Utvecklingen står i bjärt kontrast till fjolåret. Då bidrog centralbankernas enorma guldköp till att ädelmetallen stack i väg upp mot nya rekordhöjder.
Det skedde trots att räntorna gick upp.
Läs även: Guldprisets fall – värsta månaden sedan 2008 DagensPS
Hoppas lyfta sina fallande valutor
”Många satt på en lukrativ spargris med priser runt 5 000 dollar per uns”, konstaterar Nicky Shiels i CNBC-artikeln där Steve Brice, investeringschef på Standard Chartered, förklarar att tillväxtländerna dumpar guld för att stabilisera den skakiga valutamarknaden.
Det framgår vidare att detaljerad statistik från centralbankernas avyttring av guld inte är uppdaterad, men Turkiet utmärker sig enligt de siffror som finns tillgängliga som det land som sålt mest guld i år. Officiella uppgifter gör gällande att Turkiet krympte sin guldreserv med 131 ton i mars i ett försök att stabilisera den inhemska valutan liran.
Även Ryssland har minskat sitt guldinnehav, liksom afrikanska Ghana, visar siffror från Metals Focus som refereras.
Stora centralbankerna i radioskugga
”Polens centralbankschef undersökte också kortfattat möjligheten att sälja en del av sina guldreserver för att finansiera försvarsutgifter. Den centraleuropeiska nationen var den största centralbanksköparen av guld under 2024 och 2025”, berättar CNBC vidare och konstaterar att det mer eller mindre är höljt i dunkel hur guldhandeln ser ut i större centralbanker som amerikanska Federal Reserve, People’s Bank of China och tyska Bundesbank.
Oavsett har centralbankerna tidigare underblåst guldrallyt och förhindrat utflöden från investerare i väst. Detta var grunden för guldyran som resulterade i nya rekordnoteringar.
Läs också: Slutet för dollarn efter BRICS-ländernas guldyra? DagensPS
Parerade för kris – nu har krisen slagit till
Från 2022 till 2024 var den årliga efterfrågan på guld från centralbanker historiskt hög, enligt Worlds Gold Council, som anges som källa.
Nu är det tydligt att den spiralen brutits och redan i fjol minskade centralbankernas guldköp till 863 ton från över 1 000 ton guld per år åren innan.
Branschbedömare varnar för att guldförsäljningen från centralbankerna är mer taktisk än strukturell. Förväntan hos vissa analytiker är att guldet på lite sikt kan återfå sin glans.
Läs vidare: Reapriset på guld kan snart vara över DagensPS
Läs mer: Tre experter om guld – därför sänkte kriget den trygga hamnen Realtid
