Lloyds Banking Group vägrar ersätta offren i en misstänkt Ponzihärva på 160 miljoner pund, över 2 077 miljoner kronor, med motiveringen att upplägget framstod som en ”legitim investering”.
Storbank vägrar betala 2 077 miljoner till offer för bedrägeri
Godwin Capital sålde så kallade loan notes, eller skuldebrev, och kollapsade år 2025. Investerarna väntas få tillbaka omkring fem pence per investerat pund. Det är samma sak som fem öre per krona, men värdet mellan valutorna är olika.
Konkursförvaltare kallar upplägget en Ponzihärva och har väckt ett krav mot styrelsen, vars tillgångar är frysta.
Enligt konkursförvaltarna användes bolagets relation med banken av säljare för att antyda att pengarna var trygga då Lloyds tog emot pengarna.
Omkring 35 miljoner pund, eller 454,1 miljoner svenska kronor, gick till externa säljare, som lockades med förmåner som en fyra dagar lång supersportbilstur genom Toscana, enligt LBC.
Banken skriver dock till en investerare att den inte kan betrakta detta som en bluff.
Undantaget som banken lutar sig mot
Storbritannien införde den 7 oktober 2024 världens första tvingande ersättningsregler vid så kallat APP-bedrägeri, alltså när någon lurats till att själv godkänna en betalning. Taket är 85 000 pund, cirka 1,1 miljoner kronor, och kostnaden delas hälften var mellan avsändande och mottagande bank.
Regelverket har dock ett uttryckligt undantag då kravet inte gäller civilrättsliga tvister, alltså när kunden betalat en legitim leverantör och är missnöjd med det hen fått, enligt Payment Systems Regulator.
Myndigheten publicerade särskild vägledning för att hjälpa bankerna att dra gränsen, efter att branschen påpekat att den var svår.
Lloyds hävdar alltså inte att offren varit vårdslösa, utan att det inte var ett bedrägeri. Godwinfallet är därmed inget hål i regelverket, utan faller under det undantag regelgivaren själv skrev in.
Så ser det ut i Sverige
Svenska konsumenter förlorade uppemot 1,5 miljarder kronor på investeringsbedrägerier under 2025, enligt Finansinspektionen. Polisen räknar högre och uppskattar brottsvinsterna till cirka 1,6 miljarder, den största posten av totalt 5,7 miljarder
Under året förlorade 371 personer mer än en miljon kronor var, och 265 av dem i investeringsbedrägerier, enligt Polismyndigheten.
Riksdagen sa nej i mars
Den 18 mars avslog riksdagen fjorton motionsyrkanden om penningtvätt och bank- och betalningsbedrägerier i ett svep, enligt betänkande 2025/26:FiU22. Bland det som föll fanns socialdemokratiska förslag om att utreda lagstiftning som tydliggör bankernas återbetalningsansvar.
Vänsterpartiet ville gå längst och hänvisade i kammardebatten till den brittiska modellen, med delat ansvar mellan bankerna och krav på öppen redovisning av hur många kunder som drabbas. Partiet nämnde inte undantaget för civilrättsliga tvister.
Från regeringssidan yrkade Ida Drougge (M) bifall till utskottets förslag och framhöll att brottsvinsterna från bedrägerier har minskat under mandatperioden.
I noteringen vann utskottets förslag med 150 mot 15, men 133 ledamöter avstod, däribland hela den socialdemokratiska gruppen på 93. Endast Vänsterpartiets 15 röstade nej.
Parallellt drivs kravet på en statlig ersättningsgaranti finansierad genom avgifter från bankerna, rapporterar Realtid. Dagens PS har beskrivit hur få företag anser sig rustade mot AI-drivna bedrägerier.
Läs även: Företag betalar 952 miljarder för karensavdrag – ”har inte råd”
Läs även: Centralbankschefen varnar: AI kan förstärka global börsnedgång
