Olja har länge handlats som en global råvara. Nu börjar marknaden spricka upp. Kriget och störningarna i Hormuz gör att samma fat kan vara värt helt olika mycket beroende på var det finns.
Olika oljepriser: Sprickan allt djupare på marknaden
All olja är inte lika mycket värd.
Råolja kan vara lätt eller tung och söt eller sur. Det handlar framför allt om densitet och svavelhalt. Lätt olja har lägre densitet och är normalt mer eftertraktad eftersom den är enklare att förädla. Söt olja innehåller mindre svavel och kräver också mindre avancerad rening.
Det är ungefär som att säga att alla metaller är värda lika mycket bara för att de är metaller. För ett raffinaderi spelar det stor roll vilken olja som kommer in genom porten.
Brukar ligga nära varanda
Därför jobbar branschen med olika riktmärken, viktiga typer av olja som får sätta standarden och riktmärken för prisbilden på marknaden. De största är Brent (Nordsjöoljan), amerikanska WTI (West Texas Intermediate), Mellanösterns Murban Crude och ryska Ural.
Historiskt sett har riktmärkena legat ganska nära varandra, skillnaderna har mätts i några dollar per fat, eller några fåtal procent.
Men inte längre.
På måndagsmorgonen den 28 september kostar ett fat WTI-olja 95,6 dollar. Ett fat Brent kostar 108 dollar, och ett fat Murban Crude hela 121 dollar. Sprickan är rekordstor, enligt Oilprice.com.
WTI prissätts inne i landet
Brent är den stora internationella referensen för sjöburen olja. WTI är däremot starkare kopplad till den amerikanska marknaden och till produktionen i USA.
Att WTI handlas med rabatt på 12 dollar jämfört med Brent beror på att den prissätts vid Cushing i Oklahoma, långt från havet. Kvaliteten är jämförbar, men transportmöjligheterna spelar stor roll för värdet. Om det finns mycket amerikansk olja i inlandet men begränsad möjlighet att få ut den till rätt marknader kan den handlas med rabatt.
För Murban Crude handlar prisökningen om kaoset i Mellanöstern och i Hormuzssundet. Efterfrågan är högre än tillgången för tillfället.
Uraloljan har kopplats loss från världsmarknaden sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022, och följer nu en egen prisbild baserad på efterfrågan och Rysslands begränsade möjligheter att transportera och sälja oljan.
Det gör att det går att ifrågasätta om det ens finns något världsmarknadspris på olja längre. Världsmarknaden har länge byggt på att olja kan flyttas dit den behövs. Om priset blir högre i Europa än i USA kan handlare köpa amerikansk olja och exportera den. Om Mellanöstern producerar billigare olja än andra regioner kan tankersystemet flytta fat till köpare i Asien.
Brist på vissa typer av olja
Men det fungerar bara så länge transporterna fungerar.
S&P Global har pekat på att störningarna i Mellanöstern har skapat brist på just vissa typer av råolja. Komplexa raffinaderier i Asien är exempelvis byggda för att använda stora mängder medium och tung, svavelrik olja från länder som Saudiarabien, Irak, Kuwait och Iran. När de fatflödena störs går det inte utan vidare att ersätta dem med vilken lätt råolja som helst.
Om tio miljoner fat olja försvinner från en marknad betyder det inte automatiskt att tio miljoner andra fat kan ersätta dem. Olja som befinner sig på ”rätt” sida av en flaskhals kan bli mycket mer värdefull än olja som befinner sig på fel sida.
Brent och WTI är fortfarande centrala riktmärken och priserna påverkar varandra genom handel och arbitrage. Men sambandet blir svagare när det blir svårare och dyrare att flytta faten mellan marknader.
Läs mer: 30 000 kronor per hushåll – så dyr blir Hormuzkrisen
Läs mer: Så kan du handla med olja – och välja risknivå
Läs mer: Höga bränslepriser – fler bränslestölder, så skyddar du din bil
