Europeiska kommissionen väljer att stå fast vid sitt förbud mot nya olje- och gasborrningar i Arktis. Beslutet kommer efter intensiv politisk påverkan och lobbyism från norsk sida.
Kalla handen från EU – Norge får nej om arktisk olja
Norge har försökt övertyga unionen om att skrota motståndet till oljeborrning i Arktis med hänvisning till Europas framtida energisäkerhet.
Svaret från Bryssel är tydligt. EU tänker inte tumma på sina klimatåtaganden, rapporterar Euronews. Det innebär ett tungt bakslag för Norge.
Då meddelar EU sin arktiska strategi
Den reviderade versionen av EU:s arktiska strategi för 2021 tillkännages den 20 oktober, då regionen får allt större strategisk betydelse för blockets försvars- och klimatambitioner.
”Framöver kommer vår strategi för moratoriet att förbli oförändrad: vår politik har som mål att ta itu med klimatförändringar och miljöförstöring samt stödja hållbar ekonomisk utveckling”, säger kommissionens talesperson.
Läs även: EU överväger arktisk oljeborrning – investerare protesterar Realtid
Norge hotar att borra trots EU:s ståndpunkt
Norska politiker och lobbyister har under de senaste månaderna avverkat flitiga möten i Bryssel. Landet har framhållit sin roll som en pålitlig energileverantör i ett geopolitiskt osäkert läge.
Norges energiminister Terje Aasland utövade nyligen påtryckningar på EU att ompröva sin ståndpunkt genom att säga att ”fortsatt aktivitet i Barents hav tjänar både norska och europeiska intressen”, detta med hänvisning till störningar på de globala energimarknaderna efter kriget i Mellanöstern.
Han sa också att Norge tänker fortsätta borra i Arktis oavsett EU:s ståndpunkt. Norge har även pekat på att det tar drygt ett decennium från det att en ny fyndighet upptäcks till att produktionen väl är i gång. Det argumentet har dock slagit tillbaka.
Investerare och miljöexperter varnade EU
Motståndet mot att häva förbudet har varit starkt inom EU, men också från en rad nordiska investerare, pensionsfonder och miljöorganisationer. Kritiker framhåller att arktiska fossilprojekt inte löser några akuta energikriser eftersom det dröjer lång tid innan oljan eller gasen kan nå marknaden.
EU:s särskilda sändebud för Arktis, Claude Véron-Réville, har tydliggjort utgångspunkten för unionens linje i klimatfrågan.
”EU:s förbud mot ny borrning stämmer överens med unionens klimatåtaganden.”
Kritiker understryker också att Arktis värms upp betydligt snabbare än det globala genomsnittet. Det gör ekosystemet extra känsligt för potentiella utsläpp och miljöstörningar.
Slår vakt om klimatvänligt energisäkerhet
Norge står inför vikande produktionsvolymer under 2030-talet om inga nya fyndigheter görs. Två tredjedelar av landets oexploaterade petroleumresurser beräknas ligga i Arktis.
Genom att stå fast vid borrningsförbudet skickar Bryssel en klar signal. Den europeiska energisäkerheten ska i första hand ställas om mot förnybara alternativ och elektrifiering, snarare än att låsa fast kontinenten i nya långsiktiga fossilprojekt i känsliga naturområden.
Finska statsministern efterlyser helhetsgrepp
Miljöaktivister framhåller dock att norsk arktisk gas bara står för 1,4 procent av EU:s gasimport och troligen inte har någon avgörande skillnad för energitryggheten på kort sikt. Gas från Nya Barentshavet skulle inte komma igång förrän 2045, vilket är för sent för att tillgodose EU:s omedelbara behov, enligt en ny analys från WWF och Norge.
Finlands statsminister Petteri Orpo sade att Europa borde ha en ”helhetsinriktad strategi” för Arktis säkerhet, inklusive energi. Han pekar på den ökande konkurrensen mellan stormakterna i regionen och hänvisade till växande aktivitet och intresse från Kina, Ryssland och USA, uppger Euronews.
Läs också: Norden pressar EU – lämna Arktis olja i marken DagensPS
