Dagens PS

Räntechock hotar världen i obligationskrisen – så drabbar det dig

världen
Världens ekonomi skakar och centralbankerna tvingas höja räntorna. Det slår hårdast mot skuldsatta företag och låginkomsttagare. (Foto: Martin Meissner/AP/TT)

Högt belånade företag och låginkomsttagare uppges vara mest sårbara när räntorna nu stiger i världen.

USA, världens största ekonomi, är det mest skrämmande exemplet. Där har skuldberget passerat ofattbara 40 miljarder dollar.

Den amerikanska staten betalar runt 1 000 dollar årligen bara i ränta på grund av de skenande lånekostnaderna.

I Japan, känt som världens billigaste långivare, har ändrat kurs och betalar nu marknadsränta för sitt eget kapital och samtidigt slår det mot USA, som lånat mest pengar av alla stater från Japan.

I sammanhanget kan nämnas att den japanska tioåringen i onsdags noterade den högsta nivån på ett decennium.

Icke desto mindre viktigt är att Japan äger amerikanska statspapper för 1 120 miljarder dollar och är enormt skuldtyngda USA:s största utländska finansiär.

Läs också: Räntekrisen fördjupas: De blir förlorarna när räntorna slår rekord Realtid

Extremt höga skulder i världen

När det gäller den globala skuldsättningen, med betoning på USA, växer oron bland experter med betoning på statsobligationer och räntor.

”Skuldnivåerna runt om i världen ligger på skyhöga nivåer och fortsätter att stiga. Jag ser ingen politisk vilja att ta itu med det någonstans. Det tycker jag är ett problem”, säger en investeringschef och konstaterar att priset på pengar nu stiger.

CNBC konstaterar räntekostnaderna sticker i väg när förfallna skulder ska refinansieras. Dessutom till ännu högre räntor.

Läs mer: Obligationer på högsta nivån sedan finanskrisen 2008 DagensPS

Centralbanker måste höja räntor

Det skrämmande ekorrhjulet snurrar i allt snabbare takt och i slutändan slår det mot skuldsatta företag och konsumenter med låga inkomster, skriver den amerikanska finansnyhetskanalen och förklarar att den obligationskrasch som världen nu upplever tvingar regeringar att höja räntorna.

Dominoeffekten är uppenbar när företag i sin tur tvingas göra samma sak, vilket innebär dyrare lån för var och en.

Någon måste ju betala för det vårdslösa kalaset, där globala obligationsräntor nu rapporteras ha stigit till sina högsta nivåer på flera år.

Japan har bantat sina innehav av amerikanska statspapper kraftigt och det japanska kapitalet styr nu i allt högre grad kosan hemåt.

Japan illustrerar problemet skarpast: statsskulden överstiger 200 procent av BNP och räntekostnaderna beräknas ta mer än en fjärdedel av statens utgifter under budgetåret 2026.

Avkastningen på amerikanska statsobligationer närmar sig sin högsta nivå sedan november 2023, samtidigt har de brittiska statsobligationsräntorna i dagarna nått en topp som inte setts sedan 2008.

Obligationsmarknaden är i gungning

”Den senaste delen av utförsäljningen är en återspegling av en blandning av hög statsskuldemission, en oljeprischock som har återuppväckt inflationsoro och förväntningar om att centralbankerna kan komma att hålla penningpolitiken stramare under en längre tid. Åtgärden kan markera mer än ytterligare en omgång av volatilitet på obligationsmarknaden, med konsekvenser som sträcker sig över ekonomier och finansmarknader”, skriver CNBC.

Den illavarslande utvecklingen bedöms fortsätta och pågå i många år.

”De mest sårbara staterna är de som kombinerar stora budgetunderskott, höga skuldbördor och beroende av externt kapital. Frankrike sticker ut bland utvecklade marknader”, säger Masahiko Loo, senior räntestrateg på State Street Investment Management, enligt CNBC.

Frankrike pekas ut som det mest utsatta landet bland de utvecklade ekonomierna, med stora underskott och begränsad politisk vilja till konsolidering.

Tillväxtländer är särskilt exponerade

När avkastningen på statspapper drar i väg i en tid när skuldsättningen ökar i världen, ökar de finansiella riskerna. Särskilt nu när inflationsspöket gör sig påmint och energipriserna är volatila på grund av eskalerande geopolitiska spänningarna, exempelvis Iran-konflikten och Ukraina.

På tillväxtmarknaderna är länder med dubbla underskott fortfarande mer utsatta eftersom högre globala avkastningar ökar både lånekostnader och finansieringsrisker, enligt Masahiko Loo, senior räntestrateg på State Street Investment Management.

”När skuld, underskott och externa finansieringsbehov kolliderar tenderar marknaderna att bli betydligt mindre förlåtande”, säger han.

Läs mer: Guld rusar när Bessents obligationsköp får magisterns kritik DagensPS

Läs vidare: ”Mega-efterfrågan” på hög risk i obligationer DagensPS

Mest lästa i kategorin

flygplatser

Använde offentligt wifi på flygplats – nu delas personuppgifterna bland kriminella

03 sep. 2026