Nordea till attack mot finanspolisen

Enligt Nordea är finanspolisen en bromskloss mot penningtvätt, skriver SvD Näringsliv och berättar att det skett mer än en fördubbling av polisanmälningarna av misstänkt penningtvätt 2019 jämfört med 2015.

Finanspolisen har endast 35 anställda som arbetar mot penningtvätt, vilket bara är sju personer fler än 2015, framgår det.

Nordea förklarar att banken samtidigt blivit bättre på arbetet mot ekonomisk brottslighet. 2015 var det enligt artikeln 400 personer som sysslade med det här. I dag uppges Nordea ha 1.500 personer som arbetar med att kartlägga penningtvätt, finansiering av terrorism och annan ekonomisk brottslighet.

Storbanken fick 2015 maxböter, 50 miljoner kronor, för att penningtvättsarbetet och arbetet mot terrorfinansiering brast, vilket fick banken att rycka upp sig. Tidningen skriver att en investering på 7 miljarder kronor gjorts för att motverka ekonomisk brottslighet.

Även de andra bankerna har enligt SvD blivit bättre på arbetet mot ekonomiskt brottslighet.

Men Nordea riktar alltså kritik mot finanspolisen, som inte alls i samma utsträckning uppgraderat sitt arbete på den här fronten, enligt banken.

Finanspolisen hävdar emellertid att rapporterna om penningtvätt har prioritet. Dock visar statistik att det är få anmälningar som leder till fällande domar, enligt Svenska Dagbladet.

“En utmaning för mig är att motivera personalen när de inte ser slutresultatet av sitt arbete, säger Mikael Bjertrup, Nordeas chef för motverkande av ekonomisk brottslighet, till tidningen och anser att det inte går att försvara varför det fungerar så mycket bättre i andra länder än i Norden, som han menar släpar efter i kampen mot ekokriminalitet.