Korruptionen i Europa ökar och Sverige, länge bäst i klassen, sjunker i mätningarna. Miljarder läcker inom både sjukvård och offentlig upphandling. Samtidigt tar man nu sikte på en “osynlig” form av mutor – sex.
Miljardläckor och sexuella mutor – Sveriges antikorruptionsglans falnar
Johan Colliander
Uppdaterad: 12 juni 2025Publicerad: 12 juni 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
I en ny rapport lyfts det fram sex högrisksektorer där mutor, bedrägerier och penningtvätt kan kosta medlemsländerna upp till 990 miljarder euro om året – motsvarande nära en fjärdedel av hela EU-budgeten.
Sverige, och stora delar av EU, faller också rejält när korruptionen mäts av Transparency Index.
Samtidigt har en svensk forskarkvartett tagit fasta på en form av mutor som sällan uppmärksammas men som kan utgöra ett stort mörkertal: korruption där sex används som valuta.
Miljardläckage i sex sektorer
Rapporten ”High-risk areas of corruption in the EU”, framtagen av forskare vid bland annat Göteborgs universitet på uppdrag av EU-kommissionen, pekar ut offentlig upphandling, hälso- och sjukvård, finans, bygg och infrastruktur, försvar samt idrott som de främsta riskzonerna.
Offentlig upphandling motsvarar 14 procent av EU:s BNP och över hälften av de tillfrågade företagen upplever att kontrakt avgörs av kontakter snarare än meriter.
Läs även: Muthärva – nu svartlistar EU organisationer. Dagens PS
Inom sjukvården kan förlorade skattemedel uppgå till 56 miljarder euro årligen på grund av överdebiteringar och mutor. Byggprojekt tappar uppåt 20 procent av budgeten till karteller och undermåliga material, medan penningtvätt kopplad till finanssektorn årligen tros dränera unionen på över 1 biljon euro.
Gemensamt för samtliga områden är enligt forskarna att det uppstått en blandning av privata aktörer och offentliga myndigheter som är svåröverskådlig.
ANNONS
“Mängden olika aktörer gör att det kan skapas komplexa nätverk av korruption vilket är problematiskt”, säger Anna Persson, docent i statsvetenskap och en av rapportens författare.
ANNONS
Senaste nytt
Sverige – från föredöme till varnande exempel när det kommer till mutor
I februari framgick att Sverige rasat från 89 till 80 poäng på tio år i Transparency Internationals index – den sämsta noteringen sedan mätningen startade.
“Vi har under flera år pekat på den tydligt negativa utvecklingen och trenden har ännu inte brutits”, säger generalsekreterare Ulrik Åshuvud till Europaportalen.
Missa inte: Åtta EU-politiker utreds för mutor. Dagens PS
Utvecklingen är dock inte unik för Sverige. I EU sjunker snittpoängen för tredje året i rad till 62. Stora länder som Tyskland (75) och Frankrike (67), och till och med Norge (81) tappar i mätningarna. Undantag finns dock i länder som Estland (76) och Litauen (63).
”Sex som valuta” – ett stort mörkertal
Men det är inte bara pengar som kan betraktas som mutor. En mer svårfångad mutform, där mörkertalet är stort, är sexuell korruption.
Fyra forskare vid Uppsala universitet lanserar nu bolaget BLEC som ska hjälpa företag och myndigheter att identifiera och förebygga maktmissbruk där sexuella handlingar krävs i utbyte mot betyg, anställningar eller gränspassager.
ANNONS
Läs även: Banktopp avgår – misstänks för ekobrott. Dagens PS
“Sexuell korruption faller ofta mellan stolarna. Varken antikorruptionsexperter eller jämställdhetsexperter har relevanta verktyg att hantera den här formen av korruption – och problemet kan fortgå”, säger Åsa Eldén, en av fyra forskare bakom BLEC.
BLEC hoppas kunna integrera sex som möjlig valuta i bolagens riskanalyser – något som i dag sällan förekommer.
Experterna kräver flera åtgärder mot mutor
Vad bör man då göra åt den växande korruptionen? Forskarna bakom EU-studien manar nu till krafttag. De vill se bättre datadelning mellan myndigheter, stärkt tillsyn och mer transparenta beslutskedjor. Framförallt menar de att kunskapen måste öka:
“EU-länderna behöver bättre kunskap om korruptionens omfattning och effekter. Med ökad förståelse, skärpt tillsyn och effektiv lagföring kan antikorruptionsåtgärderna bli mer träffsäkra”, säger Anna Persson.
Transparency International vill å sin sida se en nationell upphandlingsdatabas och skärpt lagstiftning mot otillåten påverkan.
“Den offentliga upphandlingen i Sverige uppgår till 900 miljarder kronor per år och utgör ett särskilt riskområde för korruption. Inrättandet av en nationell upphandlingsdatabas behöver därför prioriteras”, säger Ulrik Åshuvud.
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johan Colliander
Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fri Köpenskap, Food Supply och Fastighetsvärlden.
Johan Colliander
Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fri Köpenskap, Food Supply och Fastighetsvärlden.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS