Ryssland kallar regelbundet in ambassadörer, utfärdar hotfulla uttalanden och varnar för ”allvarliga konsekvenser” när något går emot deras agenda. Här är fem affärer som fått Kreml att höja rösten.
Fem affärer som får Putin att purkna
Att Ryssland protesterar mot vapenaffärer är ingen nyhet. Det är inte konstigt eftersom ukrainska drönare nu kostar Ryssland miljarder i förlorade oljeintäkter.
1. Japans investering i ukrainska interceptordrönare
Det Tokyobaserade Terra Drone Corporation meddelade i slutet av mars att man satsar kapital i det Charkivbaserade bolaget Amazing Drones, som tillverkar interceptordrönare mot ryska Shahed-attacker.
Rysslands utrikesministerium kallade upp Japans ambassadör Akira Muto och stämplade affären som en ”fientlig handling mot Rysslands nationella säkerhet”. Muto tillbakavisade anklagelserna.
Den gemensamt planerade drönaren Terra A1 ska nå 300 kilometer i timmen och slå ut de rysk-iranska Shahed-drönarna som toppar ut på 200.
2. Turkiets Bayraktar TB2 till Ukraina
Redan tidigt i kriget fördömde Vladimir Putin Turkiets försäljning av drönaren Bayraktar TB2 till Ukraina. Baykar-tillverkaren är ett privat bolag som Ankara använde som sköld mot Kremls krav.
Drönaren visade sig avgörande i krigets tidiga skede och gav Ukraina ett defensivt övertag. Trots ihärdiga ryska påtryckningar fortsatte leveranserna.
3. USA:s godkännande av ATACMS mot ryska mål
I november 2024 gav Joe Biden Ukraina klartecken att använda de amerikanska långdistansmissilerna ATACMS mot mål på ryskt territorium i Ryssland. Putin svarade med kärnvapenhot och lanserade den experimentella missilen Oreshnik mot ukrainskt territorium.
Ryska tjänstemän varnade för ”tredje världskriget”. Ur ett marknadsperspektiv drev beslutet upp aktier i amerikanska försvarsentreprenörer såsom Lockheed Martin, tillverkare av ATACMS-systemet.
4. Storbritanniens Storm Shadow och Frankrikes SCALP
Parallellt med ATACMS-beslutet eskalerade Ryssland sin retorik mot brittiska Storm Shadow-missiler och franska SCALP. Den ryske ambassadören i London varnade att brittiska vapenleveranser innebar att NATO stod i direkt krig med Ryssland.
Trots det rullade leveranserna på. Ur ett investerarperspektiv är detta ett mönster: Ryska protester bromsar inte men fördröjer ofta beslutsprocesser i väst, vilket ger Ryssland tid att omprioritera trupperna.
5. Sveriges stridsvagnar och luftvärn
Sverige levererade Leopard 2-stridsvagnar, Stridsfordon 90 och luftvärnssystemet IRIS-T till Ukraina. Ryssland reagerade med skarpa protester och pekade ut Sverige som en direkt motståndare.
De ryska påtryckningarna i dessa fall har haft begränsad effekt, medan försvarssektorn noterar stadigt ökade orderböcker.
Läs även: Brittiska krigsskepp motade ryska u-båtar
På samma tema: Europeiska ledarna sågar Trump och jämför med Putin
