Världens aktiemarknader värderas nu på nivåer som senast sågs under IT-bubblan vid millennieskiftet. När billiga aktier ofta visar sig vara värdefällor vänder sig allt fler investerare till Stanford-professorn Joseph Piotroskis niopunktsmodell.
Bara ett fåtal av 1 550 granskade bolag klarar ribban och överraskande även några svenska
Börsen dyrast sedan IT-bubblan. Här är aktierna som klarar en börskrasch
Det globala Shiller-P/E-talet, som jämför börskurser med tio års inflationsjusterade vinster, ligger nu på den högsta nivån sedan techbubblan år 2000, enligt en genomgång i tyska Focus Money baserad på data från Factset. För amerikanska S&P 500 ligger måttet på drygt 42, en nivå som bara överträffats en gång sedan 1871, strax före IT-kraschen.
Varningarna har duggat tätt i år. Börsnestorn Jeremy Grantham varnar för bubblan i bubblan på den amerikanska börsen, och i juni pekade centralbankernas bank BIS ut en AI-bubbla som ett av de största hoten mot världsekonomin. Att CAPE-talet passerat kritiska nivåer har bara hänt sex gånger sedan 1871.
Att fly börsen är ändå fel slutsats, menar matematikern och portföljförvaltaren Andreas Beck.
”Risken med att stå vid sidlinjen är betydligt högre än att vara investerad i marknaden, även om kurserna faller”, säger han till Focus Money.
De starka uppgångsfaserna efter kursrekyler koncentreras enligt Beck till ett fåtal dagar per år, dagar som den som klivit av med stor sannolikhet missar.
Nio frågor sorterar bolagen
Frågan blir då vilka aktier som platsar i portföljen. Att bara jaga låga värderingar är riskabelt. Ett lågt kurs/bokfört värde beror i regel på svag lönsamhet, skakig balansräkning eller en affärsmodell i motvind.
Här kommer Joseph Piotroski in. Redovisnings- och finansprofessorn, i dag verksam vid Stanford, publicerade år 2000 en modell med nio ja- eller nej-frågor om ett bolags lönsamhet, balansräkning och operativa effektivitet. Varje uppfyllt kriterium ger en poäng. Åtta eller nio poäng signalerar ett fundamentalt mycket starkt bolag, medan låga poäng är en varningsflagga.
Full poäng betyder i praktiken att bolaget under det senaste året lyckats höja marginal och avkastning, minska skuldsättningen och förbättra sin effektivitet, allt på samma gång.
Fakta: Piotroskis nio kriterier
Lönsamhet:
1. Positivt kassaflöde
2. Kassaflöde högre än vinsten
3. Positiv avkastning på totalt kapital (ROA)
4. ROA högre än föregående år.
Balansräkning:
5. Lägre långfristig skuldsättning än året innan
6. Förbättrad balanslikviditet (current ratio)
7. Förändrat eller minskat antal utestående aktier.
Effektivitet:
8. Högre bruttomarginal än året innan
9. Ökad kapitalomsättningshastighet.
15 aktier som står pall vid en börskrasch
Focus Money har låtit modellen granska 1 550 bolag i USA, Europa och Japan. Inget enda bolag når nio poäng. Tidningen lyfter fram de fem främsta åttapoängarna per region, 15 aktier totalt, som stämplas som toppkvalitet.
I USA finns Apple, Eli Lilly, KLA, Marvell Technology och Vertex Pharmaceuticals i toppgruppen, bland totalt tolv S&P 500-bolag med åtta poäng. För Apples del har den återhållsamma AI-strategin, som först sågs som ett svaghetstecken, vänts till en styrka i takt med att konkurrenternas väldiga AI-utgifter hamnat under kritik. Samtidigt kvarstår frågetecknet kring beroendet av Googles AI-modeller för nya Siri.
I Europa når läkemedelsjätten GSK, franska försvarskoncernen Thales, tyska försvarskoncernen Renk, polska butikskedjan Zabka Group och danska Zealand Pharma åtta poäng. I Japan dominerar högteknologin med halvledartestjätten Advantest och IT-koncernerna Fujitsu och NEC, tillsammans med maskinbyggaren Fanuc och East Japan Railway.
Säkrast vid börskrasch: Sandvik prickar alla nio
Enligt den tyska tidningens screening finns ingen svensk aktie bland de europeiska toppnamnen. Därför gjorde redaktionen en egen genomgång av samtliga OMXS30-bolag med Piotroskis nio kriterier, baserad på rapporterade helårssiffror för 2025 jämförda med 2024.
Resultatet sticker ut. Sandvik prickar in samtliga nio kriterier, något inget av de 1 550 bolagen i Focus Moneys granskning klarade.
Verkstadskoncernen höjde nettoresultatet 20 procent till 14,7 miljarder kronor 2025 trots något lägre försäljning, samtidigt som kassaflödet översteg vinsten, skuldsättningen minskade, bruttomarginalen steg till 40,6 procent och antalet aktier hölls oförändrat.
Strax bakom följer Assa Abloy, Ericsson, NIBE och AstraZeneca med åtta poäng av nio.
Ericsson missar fullpotten med minsta möjliga marginal, en hårfint lägre kapitalomsättning. I botten av indexet hamnar Boliden och Evolution med fem poäng.
Skillnader i datum och valutor
Att utfallet skiljer sig från den tyska screeningen beror på metod- och datumval. F-score är känslig för vilka räkenskapsår och definitioner som används, och den starka kronan, som krympte exportbolagens balansräkningar 2025, lyfter samtidigt måtten mekaniskt.
Bankerna och investmentbolagen ingår inte i jämförelsen eftersom modellen är utformad för icke-finansiella bolag. Den som vill screena vidare på egen hand hittar F-score som färdigt filter hos analystjänsten Börsdata.
Som en krockkudde i din portfölj
Vi bör även komma ihåg att höga värderingar kan bestå länge innan marknaden korrigerar. På 1990-talet dröjde det flera år från varningssignal till krasch.
Piotroskis poänglista fungerar därför mindre som säljsignal och mer som en krockkudde, en lista över bolagen med störst chans att stå emot när en börskrasch väl kommer.
