Därför uppstod psykisk ohälsa – för ungefär 500 000 år sedan

Två stora evolutionära explosioner

Forskarna har analyserat mer än 33 000 genvarianter kopplade till allt från ögonfärg till hjärnvolym och schizofreni. De identifierar två stora “evolutionära toppar”:

Den första, den “gamla”, för 2,9 till 0,3 miljoner år sedan, sammanfaller med arterna Homo habilis och Homo erectus – då hjärnan började växa snabbt och eld blev trendigt. Den andra, den “unga”, kom betydligt senare, för 300 000 till 2 000 år sedan, när Homo sapiens klev ut på scenen och började tala, tänka och oroa sig för döden.

De mest dramatiska genetiska förändringarna inträffade för bara 60 000 år sedan – ungefär samtidigt som våra förfäder lämnade Afrika och började möta kyla, konkurrens och klimatångest på riktigt.

Här ska du fira fars dag i Stockholm

Fars dag är inte bara en ursäkt för att köpa en slips eller en flaska whisky. Det är årets bästa anledning att ta ut pappa på stan och bjuda på en riktigt

Schimpansernas hämnd

Våra närmaste släktingar, schimpanserna och bonoboerna, verkar ha klarat sig bättre psykiskt. De har inga kända fall av bipolär sjukdom, depression eller social fobi. Kanske för att de inte uppfann LinkedIn.

Bonoboerna, ofta kallade apvärldens pacifister, har till och med utvecklat ett socialt system byggt på samarbete, närhet och kvinnlig solidaritet – ungefär motsatsen till hur Homo sapiens organiserade sina städer och börser.

Enligt professor Martijn van den Heuvel handlar mycket om neocortex – den del av hjärnan som gör oss smarta nog att planera framtiden men också olyckliga nog att fundera på den. När hjärnan växte, tredubblades, byggde evolutionen också in ett slags felmarginal. Den kallas mänsklig ångest.

Läs även: Gwyneth Paltrows nya sätt att leva

När språk mötte galenskap

Forskarna fann att gener som styr språkförmåga – särskilt de som påverkar Brocas område, hjärnans språkcentrum – utvecklades mycket sent, för bara 50 000 till 7 000 år sedan. Samma gener är också kopplade till psykiatriska sjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom.

Det betyder inte att Shakespeare var klinisk, men att samma genetiska nätverk som gör det möjligt att skapa Hamlet också kan ställa till det i vardagen.

Dessutom: de yngsta generna visade sig vara mest aktiva redan under fosterstadiet – hjärnan verkar alltså programmerad att ta risker redan innan vi föds.

Evolutionen hade en deadline

Forskarna hittade också en särskilt sen våg av genetiska förändringar för bara 40 000 år sedan – ungefär samtidigt som grottmålningar, musik och alkohol dök upp. Inte av en slump: varianter kopplade till depression och alkoholism är bland de allra yngsta i vår arvsmassa.

Kort sagt, det var när vi började festa som vi också började känna baksmälla – existentiellt och biologiskt.

Slutsats: Hjärnan vann, men vi förlorade lite lugn

Forskarna skriver att vår hjärnas snabba utveckling sannolikt gjorde oss till världens mest framgångsrika art – men också den mest neurotiska.

“Vår psykiska sårbarhet är priset vi betalar för vår stora hjärna”, sammanfattar Maria Gunther i DN.

Eller som man kunde säga om evolutionen vore en startup: briljant idé, men katastrofal arbetsmiljö.

Perfect Weekend Guide: Så växte hjärnan – i siffror

För fem miljoner år sedan var hjärnan hos våra förfäder ungefär lika stor som en apas. Sedan dess har den tredubblats – till dagens snitt på 1 350 gram. Störst var den för cirka 30 000 år sedan. Sedan dess har den faktiskt krympt lite – kanske för att vi outsourcat tänkandet till mobilen.

När språket föddes
De första genetiska byggstenarna till språk dök upp för cirka 500 000 år sedan, men själva “språksystemet” verkar ha exploderat för 50 000 år sedan – ungefär samtidigt som konst, musik och långa anekdoter på middagar.

Perfekta julklappen: Bo Kaspers, middag och en natt på boutiquehotell

Våren 2026 firar Bo Kaspers Orkester 35 år på scen med den storslagna jubileumsshowen Il magnifico på Göta Lejon.

Schimpanser vs. bonoboer – vem mår bäst?
Schimpanser slåss, bonoboer kramas. Schimpanser lever i patriarkala hierarkier, bonoboer i kvinnostyrda kooperativ. Bonoboerna bråkar mindre, delar mer och verkar helt enkelt ha bättre psykisk hälsa – trots (eller tack vare) att deras hjärnor är hälften så stora som våra.

Neocortex – hjärnans hetaste zon
Den del av hjärnan som fick oss att börja tänka i tid, rum och framtidsplaner. Tack vare neocortex kan vi bygga rymdraketer – men också ligga vakna och grubbla på vad vi sa på ett möte för två dagar sedan.

Källa: Cerebral Cortex (Libedinsky, Wei, de Leeuw, Rilling, Posthuma & van den Heuvel, 2025), DN, Amsterdam UMC, Oxford University.

Vill du läsa mer om trender och resor? Då rekommenderar vi vår livsstilssatsning Perfect Weekend, där du bland annat kan du läsa om Vi har listan: Höstens bästa nya tv-serier och Expressen brände OKEJ på bål – nu slår reportrarna tillbaka.