Dagens PS
Perfect Weekend

AI:s egen ö – framtidens demokrati eller världens dyraste grupparbete?

En tropisk ö i Filippinerna har blivit testlabb för framtidens politik. (Foto: Instagram)

En brittisk techentreprenör köpte en ö i Filippinerna, satte historiska ledare i digitalt regeringskansli och lät AI styra landet. Ett år senare har över 12 000 personer anmält intresse för att bli medborgare. Samtidigt medger grundaren själv att han inte riktigt vet hur det kommer att sluta.

Det här är berättelsen om ett projekt som låter som början på en Netflix-serie men som redan existerar.

Vi lever i en tid där människor låter AI skriva mejl, planera semestrar, välja aktier och hjälpa till med kontaktannonser. Nästa logiska steg var tydligen att låta tekniken ta över regeringsmakten.

Välkommen till Sensay Island.

AI-styrd regering, palmer och en grundare med ovanligt höga ambitioner. (Foto: Instagram)

Ett land med Churchill, Gandhi och Marcus Aurelius i regeringen

Den brittiske entreprenören Dan Thomson säger sig ha säkrat rättigheter till en liten ö i Palawan i Filippinerna. Där utropade han 2025 en egen mikronation döpt efter sitt AI-bolag Sensay, rapporterar CNN.

Idén är enkel på pappret och ganska svår att förklara vid middagsbordet.

I stället för ministrar och politiker ska landet styras av AI-versioner av historiska personer. Bland de digitala makthavarna finns bland annat Winston Churchill, Eleanor Roosevelt, Nelson Mandela, Mahatma Gandhi och Leonardo da Vinci.

Tanken är att varje AI-karaktär ska analysera förslag, argumentera, väga för- och nackdelar och sedan rösta fram beslut.

Problemet är att någon fortfarande måste utföra besluten i verkligheten.

Och där börjar det bli mänskligt igen.

Så lever Sveriges rikingar 2026 – siffrorna de helst hade sluppit visa

Sveriges rikingar är fler än du tror. De röstar mer förutsägbart än de själva kanske vill erkänna. De reser mer, äger fler boenden, fler bolag och fler

Ett nytt land föds. Åtminstone enligt grundaren själv. (Foto: Instagram)

Från utopi till turistprojekt

När man hör ordet mikronation tänker många på människor i uniform som säljer egna frimärken och kallar sig storfurste.

Det finns en tradition här.

Principality of Sealand har existerat sedan 1960-talet på en gammal militärplattform utanför England. Republic of Užupis i Litauen byggde ett helt varumärke kring konst, ironi och självständighet. Och ute i Kaliforniens öken finns Republic of Slowjamastan.

Skillnaden nu är att techvärlden har hittat konceptet.

Under senare år har entreprenörer börjat prata om ”network states” – digitala samhällen som först samlar människor online och sedan köper fysisk mark. Ett slags kombination av bostadsrättsförening, startup och statsbildning.

Sensay Island verkar ligga någonstans mitt emellan.

Grundaren talar om villor, besökare och e-medborgare. I praktiken ser det än så länge ut mer som ett framtidslabb än en stat.

Enligt projektet bor i dag bara en person permanent på ön – en vaktmästare som heter Mike.

Det är på ett sätt den mest mänskliga detaljen i hela projektet.

Män med katt får dejtingproblem

Det finns många saker som kan sänka en dejtingprofil. Dåligt ljus. Solglasögon inomhus. Bild från gymmet. Eller, visar det sig, en katt. En studie från

Den stora drömmen: politik utan politiker

Bakom experimentet finns en idé som är större än teknik.

Dan Thomson menar att människor har tappat förtroendet för traditionella regeringar. Lobbyister, egenintressen, kortsiktig populism och politisk teater har gjort att vissa börjar leta efter alternativ.

Här kommer AI in. Tanken är att maskiner ska fatta rationella beslut utan prestige, ilska eller nästa valrörelse i bakhuvudet.

Det låter lockande. Samtidigt finns ett gammalt problem. Vem programmerar den objektiva maskinen?

För AI är inte neutral. Den tränas av människor. Den ärver våra prioriteringar, våra blinda fläckar och ibland våra dåliga idéer. Det märks redan i betydligt mindre sammanhang än nationer.

Mikronationer brukade vara excentriska. Nu är de också digitala. (Foto: Instagram)

Kritiken: odemokratiskt med bättre grafik

Forskare har pekat på att idén om en demokratisk AI-stat bygger på en paradox. Om en entreprenör äger plattformen, definierar reglerna och bestämmer vilka AI-personligheter som får styra – hur demokratisk är processen egentligen?

En forskare vid Oxfords AI-institut kallade hela ansatsen direkt absurd och pekade på att AI redan i dag regelbundet gör fel, förstärker problem och ibland beter sig på sätt som ingen förutsåg.

Det finns också något nästan komiskt i upplägget.

Historien är full av exempel där människor försökt skapa det perfekta samhället. Det slutar ofta med att någon börjar skriva regler om tvättider.

Här börjar man i stället med digitala versioner av historiens mest dominanta personligheter och hoppas att det blir harmoniskt.

Paradisö eller pilotprojekt för nästa stora teknikvåg? (Foto: Instagram)

Det mest intressanta är inte ön

Det är lätt att skratta åt hela projektet. Men det vore också att missa poängen.

För det här handlar egentligen inte om en tropisk ö. Det handlar om en större fråga som redan är här. Hur mycket makt är vi beredda att lämna över till algoritmer?

I dag får AI hjälpa till att välja vilka nyheter vi ser, vilka vägar vi kör, vilka kandidater vi intervjuar och ibland vilka människor vi dejtar. Att låta tekniken påverka politik känns plötsligt inte lika science fiction. Kanske kommer Sensay Island aldrig bli mer än en kuriosa. Eller så kommer framtidens kommunfullmäktige att se tillbaka och tänka att det började där.

På en liten ö i Filippinerna. Med Churchill i molnet, Gandhi i serverhallen och en ensam Mike som försökte hålla ordning på alltihop.

Monaco blir äldre – nu tar longevity-generationen över Europas lyxigaste adress

Glöm bilden av Monaco som en lekplats för unga Formel 1-förare, nyrika kryptomiljonärer och champagne på däck. Den senaste folkräkningen visar något

Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Mest lästa i kategorin