Köttsuget är tillbaka – men biffen blir allt dyrare

Korna försvinner – biffen blir dyrbar

I Sverige finns nu färre än 1,4 miljoner nötdjur – det lägsta antalet sedan 1800-talet. ”Utan kor växer landskapet igen. Gräset växer bra i Värmland, men du kan inte leva på att odla spannmål i skogsbygder. Det är bättre att göra mat av gräs än att låta det bli sly,” säger Henrik Lander, ordförande för Sveriges nötköttsproducenter.

Produktionen hinner inte med efterfrågan. Slakten har minskat med över tio procent under 2025, och det går inte ens att importera tillräckligt. Resultatet: köttbrist, stigande priser – och köttkrogar som får fulla böcker månader i förväg.

Eld, fett och perfektion

Kanske är det doften som lockar. Den där första kontakten mellan kött och gjutjärn, ljudet när smöret fräser. Eller det faktum att en perfekt grillad entrecôte är mer än mat – det är en ritual.

När Frantzén öppnar sitt grillhus på Stureplan blir det kulinarisk teater i världsklass. En motreaktion mot ultraprocessat och syntetiskt. Här handlar det om eld, fett och hantverk.

Kött har blivit ett statement. Ett sätt att säga: jag vill ha det äkta. Jag vill känna smaken av något som tagit tid – även om priset gör ont.

Köttets revansch

Visst, ett vuxet nötkreatur släpper ut metan – men utan korna tappar vi också öppna landskap, biologisk mångfald och kulturmark. Den svenska biffen har fått en ny roll: symbolen för både njutning och brist.

Och så länge AG:s biffar säljer slut och Frantzén tänder sina grillar på Stureplan, kan man nog slå fast: köttet är inte bara dyrt. Det är hett igen.

Perfect Weekend Guide: Köttsuget är tillbaka – men biffen blir allt dyrare

• Priset till svenska lantbrukare för nötkött har ökat från 42 till 71 kronor per kilo sedan 2019.
• Självförsörjningsgraden ligger på cirka 55 procent – resten importeras.
• Under 2025 minskade nötslakten med över 10 procent.
• Den totala köttkonsumtionen ökade med 2 procent under 2024.