Hur står det till med den svenska dryckesbranschen? Den här veckan möter Dagens PS Nadja Karlsson på Spritmuseum och förhör oss om trender och lönsamhet inom det svenska dryckesundret.  

ANNONS
Dryckesbranschen
Nadja Karlsson, expert på Spritmuseum i Stockholm. (Bild: Conan Lindholm)

Alkoholproduktion är en av de snabbast växande sektorerna i Sverige. Enligt Svensk Dryckesrapport för 2021 finns det idag fler än 700 alkoholproducerande bolag, varav ölproduktion är allra störst.

Med lång erfarenhet av olika sorters alkoholhaltiga drycker arrangerar dryckesexperten Nadja Karlsson provningar på Sprimuseum och verkar för att lyfta den inhemska dryckesbranschen och dess producenter.

Hur länge tror du trenden med småskaliga producenter fortsätter?

”Vi hade en ölutställning för ett par år sedan, och då fanns det något hundratal producenter. Vi trodde man hade nått toppen och att det så småningom skulle konsolideras. Men vi ska göra en ny utställning med öl i november, och det fortsätter hända mycket”, berättar Nadja.

Tillverkning av alkoholhaltiga drycker är bland de snabbast växande segmenten inom den svenska livsmedelsindustrin och antalet producenter har snabbt ökat sedan år 2000.

”Förut resonerade man inom alkoholbranschen såhär: Sofiero är en billig öl och svensken köper billigt snarare än lokalt. Nu visar det sig att många svenskar beställer lokala öl från sina kommuner i allt större utsträckning”, förklarar Nadja. 

Mer än bara vinstintresse
Frågan är om alkoholproducenter drivs av annat än enbart vinstintresse. Varken pandemin eller minskad lönsamhet rår på trenden, med tanke på att antalet producenter faktiskt ökade under 2020. Utbudet av öl i Sverige har exploderat, och många fler vill prova lokala varianter. 

”Öl är en sådan grej där man vågar testa nytt, medan gin kostar lite mer. Då vill man veta lite innan man ger sig in. Öl vågar alla också uttala sig om, medan man hellre lyssnar på en expert om vin”, säger Nadja. 

Även vinproduktioner ökar. 

”Det har blivit en revolution!” utbrister Nadja. 

”Första gången jag var ute 10 år sedan var det ganska många män från IT-branschen som fått stålar som försökte detta. Men de hade inte så bra koll så de försökte göra rödviner, men det funkar ju inte så bra här. Så varmt är det inte”.

ANNONS
ANNONS

Dagens PS provar svenskt vin

Nadja förklarar att de flesta vinförsök i Sverige tidigare bara lett till bra skörd vart tredje år. Hon serverar Dagens PS några droppar Solera, som egentligen utvecklats i Freiburg, i Schweiz. Där utvecklade man en druva som mognar tidigare och tål mögel. En vinmakare tog den sedan till Sverige under 2001 och planterade den. 

”Nu är det främsta druvan här”, säger Nadja.

Hon tillägger att vinet är ett av dem som verkligen lyft svensk vinindustri. Så skiljer sig förutsättningarna för odling också väldigt mycket lokalt. 

Ovanför Helsingborg finns till exempel en halvö där två havsströmmar möts så att det inte blir frost på hösten. Samma fenomen återfinns på södra Gotland, som även har bra mineralitet. Det är sådana små mikroklimat som gynnar vin. Något som kan jämföras med den kända regionen Champagne, som har mycket starka förutsättningar lokalt.

”Det har varit barnsjukdomar så man har varit tvungen att ta betalt. Nu tar man kanske 300 kronor för en flaska, för några år sedan 500. Det börjar finnas vissa för runt 160-170 kronor. Förra sommaren kunde man inte åka så mycket utomlands. Då var jag runt Mariannelund, Småländska höglandet. Där har man nu odlat 120 plantor av denna druva”, säger Nadja. 

Dryckesbranschen
Svenskt vin i framkant. (Bild: Systembolaget)

Investeringar och trender 
Vinbranschen är ganska liten ännu i Sverige och inte riktigt redo att gå på export ännu, även om exempelvis cider är stort. Kopparbergs ser ut att köpa någon lokal aktör i Storbritannien.

”Men det är säkert kopplat till Brexit”, säger Nadja.

ANNONS
ANNONS

Hon nämner Hernö gin, som sagt att de ska till börsen inom tre år.

”Nu ska ju också den här ginen från Höga Kusten saluföras. Hernö. Där ska han in på börsen. Det har gått bra för honom i tio år nu. När man kommer till Slussen finns det en ginbar som är hans. Han var nog den första som vågade satsa. Jag var däruppe för flera år sedan och hälsade på vid Höga Kusten, och han ville knappt släppa in oss för han skämdes då. Nu har han ju byggt ett stort fint hotell däruppe, så det har ju gått bra för honom verkar det som”, berättar Nadja.

Hernö med hotell och bar kan kopplas till upplevelser, som är en stor trend i dryckesbranschen. 

”Det är liksom så Napa Valley i Kalifornien gör, lever till hälften på sin turism.” säger Nadja.

Dryckesbranschen
Gin från Hernö. (Bild: Conan Lindholm)

Låg lönsamhet och mycket investeringar
Många av de små dryckesbolagen brottas med lönsamheten, vilket bekräftas av Svensk Dryckesrapport 2021, där 6 av 10 producenter beskrev sin lönsamhet som låg. Dock planerar en majoritet av företagarna ändå att investera mer. De flesta av dem, 81 procent, har investerat egna medel i dryckesbranschen. 

Traditionellt sett har alkoholbranschen setts som en stabil position för investerare, som även håller bra i tider av lågkonjunktur. Dock har det stora intåget av nya aktörer och en sjunkande konsumtion bland unga påverkat detta.

Det finns några aktier som småsparare kan handla idag. Däribland svenska Mackmyra och Kopparbergs, som båda förlorat mark under de senaste fem åren, vilket bekräftar dryckesbranschens utmaningar och hårda konkurrens.

Läs även: Rekorddyr whisky slår världsrekord [Dagens PS]