Korkekar, Quercus suber, pryder landskapet i stora delar av Portugal. Härifrån hämtas majoriteten av världens totala årliga produktion av 12 miljarder vinkorkar. Jag har tidigare berättat om korkskörden från min gård i Portugal. Men det är en bit av resan kvar innan korken hamnar i din vinflaska.

När flaken från mina korkekars bark hamnar på uppköparens lastbilar blir jag plötsligt inbjuden att följa med till vägningen. Då har skörden redan kvalitetssorterats, och jag blir erbjuden ett snittpris per arroba – motsvarande cirka 15 kg. Lite förhandlande är nödvändigt – och när jag fått upp priset till vad jag lärt mig är rimligt startar färden. 

Väl uppe i lastbilshytten försöker min uppköpare förklara – naturligtvis på portugisiska – vad som skall hända nu. Jo, jag förstår nog det mesta. Lastbilen har innan upphämtningen av korken vägts tom – och nu styr vi upp på vågen med ett fullt flak. 

Jag får ett officiellt kvitto från vägningen, och efter en snabb beräkning även en check i handen från uppköparen. Faktiskt på ett rätt betydande belopp, men då ska man komma ihåg att mina korkekar bara kan skördas vart nionde år. 

Eduardo Cesar kontrollerar korkbarken innan torkning. Foto: Armando Franca/AP
Eduardo Cesar kontrollerar korkbarken innan torkning. Foto: Armando Franca/AP

Tålamodskrävande – 50 års väntan

Efter vägningen körs korkbarken till uppköparens ägor för att läggas på tork. Först när korken uppnått en lagom fukthalt säljs den vidare. Mycket hamnar hos det portugisiska företaget Amorim – världens största tillverkare av vinkorkar.

Det är först efter den tredje skörden från en given korkek som barkens kvalitet är hög nog för att användas till traditionella vinkorkar. Då har korkeken uppnått en ålder på 45-50 år. Men ingenting går till spillo, den jungfruliga skörden används exempelvis till golvmaterial eller isolering.

Toppkvalitet nästan 10 gånger så dyrt

Även om många av vinkorkarna stansas ur barken på ett traditionellt sätt, har produktionen idag blivit en högteknologisk process där en allt större andel av materialet kan användas. Ett exempel är de billigare korkar där bindemedel och högt tryck används för att även smulor och kork av enklare kvalitet kan användas.

En vinkork av toppkvalitet är en inte obetydlig kostnad för vinproducenten, och därför hittar du bara sådana korkar i de allra dyraste vinerna. Den kan vara upp till 10 gånger så dyr som en skruvkapsyl, syntetisk kork eller enklare pressad kork. Men är naturkork verkligen det bästa alternativet? Läs mer här.

ANNONS
ANNONS

Klimatförändringarna, med torrare vintrar och varmare somrar, har lett till att många korkekar har blivit svagare och t o m dött. Trots det hävdar den portugisiska korkindustrin att man kan leverera nuvarande volymer i minst 100 år till. Både mer kunskap, nyplanteringar och effektivare användning kan ge dem rätt. Jag hoppas det – både för naturens skull och för människorna som har sin inkomst från korken.

Läs mer: Striden igång – är korken stekt? [Dagens PS] >>