Fredagskrönikan: Djävulen säljer knark – men vi jagar vinbönder och gårdsförsäljning

Politikernas favorit: batterier framför gårdsförsäljning

I Sverige har vi en annan verklighet, trots att turismen är den bästa sektorn i landet när det kommer till att sätta människor från fjärran länder utan gymnasieutbildning i arbete. Här är det Volvo, gruvor och IT-bolag som får politikerna att lova guld och gröna skogar till företagsledarna. Jag höll på att skriva gröna bilbatterier, men just det – den tillväxtmotorn har precis stannat.

Gårdsförsäljning = 45 minuter föreläsning för en flaska vin

Tillbaka till gårdsförsäljningen. Reglerna för att få sälja öl, vin och ja, till och med sprit, är rigorösa. För att få köpa måste man lyssna på ett föredrag om produkten och dess förträfflighet – och ja, även dess farlighet – i minst 45 minuter. Detta måste göras av en människa. En film eller ljudslinga är inte godkänd. När detta är klart kan man få handla 0,45 liter starkvin och sprit. Dessa mängder gäller per person och per dag. Kommer du tillbaka nästa dag och vill ha mer är det samma visa som förra gången: 45 minuters predikan innan köp. Du måste förstås ha licens för att bedriva gårdsförsäljning, och säljer du till en minderårig eller berusad så är det hej då med tillståndet. Dessa regler är som om 50-talet har kommit tillbaka. Alkohol är ett rött skynke för våra politiker. De (Kd) skyller på EU, men de är livrädda för friheten i att människor själva kan styra sina inköp av djävulens drycker.

Djävulen är redan här – och han säljer inte vin

Men jag kan meddela att djävulen redan är här. Han beväpnar barn med automatvapen som skjuter ihjäl andra barn. Han har koll på varenda grund- och gymnasieskola i landet och har satt dit säljare av hasch och andra droger på varenda skolgård. Djävulen driver HVB-hem, och det är en plantskola för unga mördare. Detta är verkligheten i landet som tycker att man ska lyssna på ett föredrag i 45 minuter för att köpa lite egentillverkad öl. Våra lagar kopplade till försäljning och servering av alkohol är det sista tecknet på att den svenska välfärdsstaten inte har kollapsat fullständigt.

Läs även: Sveriges rikaste tar sin hemliga klubb Brilliant Minds utomlands

Åland gick inte under – Sverige klarar sig nog också

Hur kommer det att gå när detta kaos hotar om en knapp vecka? Jo, jag har varit på Åland och studerat – och tänk, de tusentals öarna ligger kvar och funkar fint trots att man numera kan köpa ett flak öl direkt av tillverkaren. Jag körde runt i Nordens Monaco för något år sedan och letade efter ett berusat trasproletariat i vägrenen, men såg inte ett enda fyllo. Jag pratade även med en av de öltillverkande ålänningarna, och hon sa att det inte var några problem. Hon var mest irriterad över att kunderna ville ha sin öl i en flaska och inte bara i en burk, eftersom det senare är mycket bättre för miljön.

Vinbönderna gör det omöjliga – i motvind och snålblåst

Finns det då hopp för gårdsförsäljningen i Sverige? Jag menar, tänk på lönekostnaden. Varje köp innebär minst 45 minuter i arbetstid för vinbönderna – hur ska något så idiotiskt någonsin bli lönsamt? Som tur är har vi att göra med entreprenörer som drivs av kärleken till landskapet och jordbruket. De drivs av en passion för att göra det omöjliga möjligt, och för att de älskar vin och människor. Hade de varit intresserade av pengar och stora vinster skulle de aldrig hålla på med att tillverka vin i ett kallt och blåsigt land vid polcirkelns rand.

De kommer att klara detta på samma sätt som de efter många års kamp har fått fram några flaskor vin som faktiskt kan mäta sig med de bästa i världen. Jag älskar dessa människor – och jag kommer att sitta där och lyssna, för att få uppleva Tidöregeringens största frihetsreform och åka med några sant dyrbara droppar.

Ge vinmakarna en medalj – och jaga den riktiga fienden i stället

Och ja, i den bästa av världar så går allt bra, och då kan alkoholbyråkraterna på landets kommuner och länsstyrelser intressera sig för den riktiga djävulen och se till att han slutar förstöra vårt land. Vinbönderna, hembrännarna och ölbryggarna däremot borde adlas. Eller åtminstone få en medalj av kungen.

Läs mer texter av Viggo Cavling här.